Nu är det åter igen dags för den tiden på året då barn och vuxna (med barnasinnet i behåll) springer runt i fåniga dräkter för att samla godis. Jag talar såklart om Halloween. Jag har inte så många traditioner som jag brukar följa denna högtid (om det nu ens kan kallas en högtid?), det enda som jag brukar göra är att lyssna på en speciell låt. Denna tradition ska jag nu dela med mig av till er.

Så varsågoda! Nedan finner ni videon till den ultimata Halloween låten. Det är Helloweens låt Halloween från Keeper of the Seven Keys Part 1, det är också deras första video någonsin (från 1987).

Idag släpper de finska schlagerstjärnorna (hehe) Lordi sitt nya album, uppföljaren till 2006 års The Arockalypse med megahitten Hard Rock Hallelujah (som de ju vann Eurovision Song Contest med) på. Skivan heter Deadache och innehåller låtar som Bite it like a bulldog, Monsters keep me company och Dr Sin is in.

Mr.Lordi himself har spelat en stor roll på den här skivan (inte helt oväntat kanske). Han har skrivit alla låttexter och faktiskt även illustrerat omslaget.

Säga vad man vill om Lordi (och tro mig, man kan säga en hel del), men dem blir aldrig tråkiga. Dom är "over the top" hela tiden och så länge som dom fortsätter med det så tror jag att de kommer att ha en hyffsad stor publik. Det ska erkännas att jag inte är något stort fan av bandet (även fasst jag gillar låtar som Bringing back the balls to rock och They only come out at night, featuring allas vår Udo), men på något underligt sätt så har jag alltid haft en respekt för det som de gör. De vågar vara annorlunda! Sen att de har en sångare som halvgrowlar när han sjunger får man ta. Trots det så kommer jag inte att köpa Deadache. I alla fall inte nu.

På tal om Finland så hittade jag den här affischen på Pagans Mind (förband till Sonata Arctica på Tyrol på Söndag)s hemsida. Lite kul, men kunde de inte hittat på ett lite roligare turné namn, hehe. Hare tills nästa gång!

Så var ett av Sveriges största rock (inte metal, vilket den här bloggen vanligtvis handlar om) band nedlagt. Igår så gjorde bandet sin sista spelning någonsin (eller i alla fall till den återföreningshysteri som drabbar de flesta band) på Debaser Medis. Anledningen till detta måste jag erkänna att jag inte riktigt vet. Tror att det har någonting att göra med något behov av att sluta på topp. Men som sagt, jag vet inte (det kan däremot läsas om i nummer 51 av Sweden Rock Magazine, finns att köpa på http://www.swedenrockshop.com).
Det är alltid tråkigt när ett framgångsrikt band går i graven (eller, det beror på om det är inom någon musik stil jag gillar, hehe), även fast jag måste erkänna att jag aldrig varit något stort fan av bandet.

Varför kanske ni frågar er nu. Nehe, men jag ska berätta i alla fall. Det är med Hellacopters som med många andra band "in the world of rock 'n roll", jag har helt enkelt inte haft tid. Hallå, jag är faktiskt bara 17! Dock har jag hört vissa låtar som jag tycker är riktigt bra.

Nu märker jag att det är dags att avsluta det här inlägget innan jag börjar flumma ut för mycket. Och jag gör det med en video från The Hellacopters. Låten är bandets singel från deras sista album Head Off (vilket i och för sig är ett coveralbum) och heter In The Sign of Octopus (i original med The Robots, nej jag vet inte vilka de är). Med det önskar jag medlemmarna bandet all lycka till i framtiden (även fast jag vet att ingen av dem kommer att läsa det här inlägget, hehe).

Tänkte bara snabbt meddela, innan jag börjar plugga inför morgondagens prov i samhällskunskap, att Sveriges stoltheter HammerFall har nu avslutat inspelningen av deras 7de studioalbum, som kommer att heta No Sacrifice, No Victory. Nu återstår bara mixning av låtarna, samt säkert en massa andra grejor, innan den kan släppas den 20de februari!

För de av er som inte vet det så kan jag tala om att det senaste HammerFall albumet (om man bortser från best off albumet och cover albumet) kom för 2 år sedan, 2006, så det är ett tag sedan det kom några nya låtar från bandet. Visst, det kom tre nya bra låtar på best off plattan, men det är ju ändå inte riktigt samma sak.

Så. För att avsluta tänker jag visa en liten film med några Sagan om Ringen klipp tillsammans med HFs mästerverk från best off plattan, Restless Soul! En av de bästa balladerna som någonsin skrivits!

Tills vi syns igen, hare metal hörni!

Då så har Helloween tillslut avslutat sin nästan ett år långa turné Hellish Rock World Tour. Den startade i november förra året i Europa och har nu alltså avslutats i USA. På denna turné så har bandet spelat 96 spelningar i 36 länder! Ganska imponerande tycker jag.

Helloweens gitarrist Michael Weikath säger på Helloweens hemsida (http://www.helloween.org/) detta om turnén;
"We thought our last tour for the "Legacy" album hab been a climax in the band´s carreer, the Hellish Rock World Tour we did to promote our album "Gambling with the Devil" turned out even better and surpassed our expectations."

"After we will have had some rest and our heads are clear again, we´ll give it some thought of how to come up with something real special for the 25th anniversary of the band!"

Nu tror jag att "the mighty Helloween" kommer att vara borta från rampljuset ett tag. Dem har ju faktiskt drivit igenom 2 enorma turnéer och plattor på bara 4 år (Keeper of the Seven Keys - The Legacy, föjt av en en turné, med i stort sett samma namn, åren 2005-2006 och Gambling Whit the Devil förjt av turnén Hellish Rock åren 2007-2008). Detta måste så klart ta på krafterna. Så jag tror, och hoppas, att Helloween tar en välförtjänt paus och laddar upp inför någonting alldeles extra till deras 25 års jubileum 2010.

För att avsluta nu så ska jag visa några av de bilder som jag tog med min mobilkamera när Hellish Rock besökte Stockholm i December förra året. Det är både bilder på Axxis (förbandet), Gamma Ray (Very Special Guests) och Helloween.

             

...för många saker. Snart kommer det en ny Edguy video, vilket är spännande även om jag redan hört den nya låten (se mitt föregående inlägg).

På fredag kommer mitt efterlängtade paket från Ginza, innehållande den nya Gamma Ray DVDn (Hell Yeah - The Awsome Fouresome!), Nucturnal Rites plattan 8th Sin (ett band som jag tidigare aldrig lyssnat på. Så det ska bli spännande att höra hur dem låter) och en "best off" med The Scorpions (också ett band som jag tidigare helt förbisett).

Efter det så kommer det mest intressanta. Sonata Arctica på Tyrol. Det ska bli spännande. Dels för att jag aldrig tidigare varit på Tyrol, men även för att jag aldrig tidigare sett Finlands stoltheter live. När jag skriver detta så är det bara 13 dagar kvar.

Ja, ja. Det var egentligen allt för idag. Nu ska jag försöka börja på en "jätte rolig" uppgift i ämnet "Idrott och Hälsa". Jag ska skriva någon jävla examination på ämnet Kondition. Jag längtar verkligen.

Well, well. Här har ni ett live klipp på Sonata Arctica när de sjunger låten Fullmoon på festivalen Graspop i år. Mycket nöje!

Du läste rätt. Edguys låt Ministry of Saints från den kommande plattan Tinnitus Sanctus har läckt ut (hur det har gått till har jag däremot ingen aning om) på YouTube. Låten är öppnings spåret på plattan och även den som kommer att bil en video inom en snar framtid. Den är faktiskt riktigt bra. Precis som Edguy SKA (gillar inte det sättet att uttrycka sig egentligen, men så är det) låta idag 2008. Det är ingen återgång till Vain Glory Opera och Theater of Salvation utan en musikalisk vidareutveckling i samma anda som de två senaste plattorna, Hellfire Club och Rocket Ride.

Det får en bara att längta efter plattan ännu mer, för om resten av låtarna är så här bra så finns det en stor chans att den puttar ner Rocket Ride (min favorit platta med Edguy) från tronen.

Hur som hels. Jag ska inte hålla på karamellen längre nu. Varsågoda, jag presenterar för er; MINISTRY OF SAINTS av det bandet alla dagens Power Metal band vill låta som, men inte lyckas på lååååååånga vägar, EDGUY!!!!!!!

Ja, det är sant. Stefan Elmgren, gitarristen som lämnade HammerFall för några månader sedan för att bli pilot på heltid, kommer att göra ett kort gästspel på HammerFalls kommande platta No Sacrifice, No Victory. Det är på den låt som Stefan skrivit som han kommer att spela några solon på. Riktigt roligt tycker jag. Stefan är ju faktiskt en av de bästa gitarristerna som det här landet, eller kanske välden, har. Det betyder också att ALLA HammerFalls album, från 97 till idag, kommer att ha lite Stefan i sig. Han gästade nämligen även på bandets debut från 97 innan han blev ordinarie medlem.

En annan som kommer att gästa på den nya plattan är Anders (trummor) legendariska bror Jens Johansson (keyboard). Jens, som idag spelar i det som är kvar av Stratovarius, har under sin karriär även spelat med Yngwie (tillsammans med Anders) och med DIO. Han spelar orgel i balladen Between Two Worlds.

Det var allt som jag hade att bjuda på idag. Imorron så ska jag hålla tal på engelska om Kai Hansen (såklart!), wish me good luck!

Här under ser du en bild på Stefan från HFs Expressen blogg. Hej Svejs!

Jepp, du läste rätt. Nu har Power Metal gudarna Helloween släppt en ny video! Låten heter Paint a New World (läs texten i senaste delen av Textrader...!) och kommer från deras senaste album Gambling whit the Devil som släpptes förra året. Den förra videon (som även var den första för det albumet), As long as I fall, var i och för sig bra. Låten var bra och videon var väll helt ok. Men det här spelar i en annan klass. Enligt min mening så skulle det här helt klart blivit den första videon. Låten är mycket bättre, och både videon och låten för fram ett viktigt budskap. Nåja. Nu ska inte jag babbla så mycket mer. Jag ska istället låta er njuta av musik i världsklass från ett av tidernas bästa band, HELLOWEEN!!!!!!
Ps. Om ni kikar noga så kan ni se U.S.As nuvarande president kika förbi.

Edguy är ett rätt märkligt band på många sätt och vis. Några av deras bästa låtar finns endast med på singlar (eller om man vill kalla det för det, EPs). Så är till exempel fallet med min absoluta Edguy favorit; Judas at the Opera, där självaste Michael Kiske gästsjunger. Den låten är bara med på Superheroes singeln och (av anledningar som jag inte kan förstå) på en efterföljande fullängdaren Rocket Ride. Så är även fallet med en hel del andra låtar. Därför så släpper nu bandet alla dessa låtar på en sammlingsplatta! Här finns låtar som Spooks In The Attic, The Savage Union och en annan av mina favoriter, den underbart roliga Life And Times Of A Bonustrack.

Denna sammling släpps den 24de denna månad. Jag tycker att det är lite skojigt att dem släpper en samling med gammla singlar en månad innan nya plattan, istället för en ny. Men, men. Det är som sagt en märkligt band.

Ett märkligt land som ska rösta snart är ju U.S.A. Självklart så har min favorit tv serie "The Simpsons" tagit upp det. Resultatet kan ni se här nedan! Tills nästa gång, hare bra!

I lördags så köpte jag en ny skiva från ett av mina favoritband, Helloween. Eller ny och ny förresten. Skivan The Dark Ride kom ut år 2000 och ses som bandets mörkaste skiva någonsin, både textmässigt och musikmässigt. Men hur låter det då? Svaret är ganska självklart eftersom Helloween nästan inte har gjort några dåliga låtar (med några få undantag); svaret blir, det låter riktigt bra!

Skivan inleds med intro spåret Beyond the Portal som skvallrar om att det är någonting mörkt som komma skall. Sedan kommer en av väldigt få humoristiska låtar på skivan. Mr. Torture har en rolig text om en gubbe som säljer smärta (till husfruarna i Spanien sägs det i en rad). Musiken är också ganska glad. En klassisk Helloween låt helt enkelt (som de faktiskt fortfarande kör live).

Efterföljande All over the Nations är också en ganska glad låt. Även om den inte är lika rolig som Mr.Torture. Dock har låten en riktigt stark refräng som man kan gå och nynna på ett tag.

Sedan följer två ganska mörka spår, både när det gäller text och musik. Escalation 666 och Mirror Mirror får en till och med att känna ett smått obehag. Det är lite som en mörk Tim Burton film.

Efter det så kommer skivans singel, If I could Fly. Det är en ganska långsam låt som innehåller en dyster pianoinledning. Trotts det så är det ingen ballad. Även här finns en stark refräng som sätter sig fast i huvudet. Andi Deris gör här ett riktigt bra jobb med sången (jag tror faktiskt inte att ens Michael Kiske själv skulle kunna sjunga den här låten så bra).

Sen så dras man ner i mörkret igen i några låtar. Salvation och The Departed (Sun is going Down) är så mörka att man nästan blir mörkrädd. Men bara nästan. Det håller sig alltid över vattenytan av vad som är för mörkt för Helloween.

Ett grymt bra bassolo inleder efterföljade I live for youre Pain. Och sedan fortsätter det bara grymt. Refrängen på denna låt är en av skivans bästa. Även efterföljande We damn the Night och Immortal har grymt bra reffränger. Immortal har också den egenskapen att man kommer ihåg hela låtens melodi.

Skivan avslutas med titellåten The Dark Ride. Den låten inleds väldigt likt den senaste plattan Gambling whit the devil. Sedan kommer det en 8 minuters fest för öronen. Grym sång och musik!

För att sammanfatta; en grymt bra skiva! Visst, det är det mörkaste bandet någonsin gjort. Men det är inte någon nackdel. Det finns inga dåliga låtar på denna skiva!

Helloween - The Dark Ride: Betyg 9/10
Bästa låtar: Mr.Torture, If I Could Fly, Salvation, Immortal, The Dark Ride

...jag har absolut ingenting vettigt att skriva om. Nu har jag suttit och funderat och funderat och jag kommer inte på vad jag kan skriva här idag som liggen inom ramarna för den här bloggen. Det har inte hänt någonting nytt med mina favoritband, det är lite för tidigt än för en ny textrad, jag har inga nya skivor att recensera och jag har inte ork just nu till att skriva en "Metal Heads in Time".

Det enda jag kan nämna lite är att jag nu har varit i beställartagen. Dels så har jag beställt biljett till HammerFalls spelning på Hovet (självklart räknar jag ner, se till vänster) och dels så har jag beställt lite grejor från Ginza (en bra sida tycker jag). På Ginza så har jag beställt Gamma Rays nya DVD (se föregående inlägg) plus två skivor som båda är någonting av en chansning. Först så har jag beställt en Scorpions best off. Det har jag gjort för att min kära mor sa första gången hon hörde Sonata Arcticas platta Unia att det lät som Scorpions, och då måste ju Scorpions vara ganska bra i alla fall! Sen så har jag beställt en platta från ett band som jag hörde om alldeles nyligen faktiskt. Bandet heter Nocturnal Rites och är faktiskt väldigt bra! Jag beställde deras senaste skiva från 2007 med namnet 8th Sin. Om ni är nyfikna så finns deras senaste video här längst ner.

Se där! Det blev ett inlägg till slut! Nästa gång hoppas jag att jag har någonting mer matnyttigt för er att läsa. Tills dess, hare bra! Nocturnal Rites låten här under heter Never Again och det var faktiskt just den låten som fick mig att beställa deras skiva!