Rubriken säger väll allt ;-)
Det var RIKTIGT bra! Faktiskt lika bra (om inte bättre?) som Stratovarius för lite mer än en månad sedan (i samma lokal)! En bra mix av låtar, både från den nya plattan och de äldre, framförda på ett grymt sätt! Kai Hansen sa att han var lite förkyld, men det märktes fan inte alls! KAI, HENJO, DIRK and DANIEL, you ARE GODS! Låtar som bjöds var bland andra; Rebellion in Dreamland, Armageddon, To The Metal, Send Me A Sign, Garden of the Sinner, Man on a Mission, No Need to Cry, Empaty och... ja... en massa fler! Vi bjöds också på de gamla Helloween klassikerna Ride The Sky och I Want Out!!! Fantastico! Men om jag ska välja en favoritlåt som de framförde bäst och allra mest storslaget så är det nog No Need To Cry! Låten kommer från den nya plattan, är skriven av Dirk och handlar om hans fars död. Riktigt bra var det, trotts att det var en ballad! Välspelat och känslosamt, om jag inte minns fel så såg jag till och med Dirk torka bort en tår i början av låten... Dirk spelade och sjöng också den korta akustiska biten av låten ensam på scen. Ganska fint om man vet storyn bakom låten...
Och visst ja. Jag höll nästan på att glömma. Kai spelade gitarr solo på en Svamp Bob gitarr!!! METAL!!!

Jag ska väll säga något om förbandet Freedom Call oxå. De var faktiskt över förväntan! Det var riktigt roligt att se och höra låtar som We are One och Freedom Call live! Mycket nöjd var jag alltså med även deras spelning. Det enda som är lite smått tråkigt med dom är att det, numer, endast är gitarristen/sångaren som är kvar från originalsättningen av bandet. Jaja... de var bra i alla fall! Måste dock nämna att deras nya trummis ser ut som en roddare :-P

Vi avslutar med respektive bands bästa låtar från igår!! (Live klippen är från i år, men inte från Stockholm)

Freedom Call - We Are One


Gamma Ray - No Need To Cry

JEY!
Nu har Sabaton lagt ut en hel och helt ny låt från deras kommande platta på deras MySpace! Låten är titellåten för den nya plattan; Coat of Arms. Och jag tror nästan att vi har en kommande Sabaton klassiker! Det är en mäktig och bombastisk låt starkt präglad av Joakim Brodéns fantastiska röst, det klassiska Sabaton stuket på gitarrerna och ja... allt annat som är Sabaton! Det är alltså inga större nyheter utan det är Sabaton PRECIS så som Sabaton SKA låta! Om resten av låtarna är lika bra så kan plattan mycket väl vara i klass med föregångaren Art of War, som jag håller som deras hittills främsta verk! Så kolla upp den!

De låtar som kommer att vara med på den kommande plattan är:
01. Coat Of Arms
02. Midway
03. Uprising
04. Screaming Eagles
05. The Final Solution
06. Aces In Exile
07. Saboteurs
08. Wehrmacht
09. White Death
10. Metal Ripper

Det ska bli MYCKET spännande!

Detta är the magic of metal lyrics! Vid första anblicken kan den tyckas som en vanlig gammal hederlig Power Metal text om en örn. Men om man tittar lite närmare så märker man att den egentligen handlar om frihet! Att bryta sig fri och göra någonting annat! Någonting nytt! Jag tycker att det är en väldigt optimistisk text. Men den har ändå ett skönt djup i sig, som jag kan tycka att jag saknar i Stratovarius andra optimistiska texter. En fantastisk text är vad det är!

En annan sak som är fantastisk och som jag bara ska nämna innan jag lämnar er är att jag nu har beställt de kommande Avantasia plattorna, i sin delux box, på Ginza! Samt ett exemplar av Kotipeltos första soloplatta (som endast kostade runt 20 spänn om jag inte minns fel!)! Spännande och skoj!

Det har nog inte undgått någon. Det är något som berör hela väst världen. Det är någonting stort. Det är någonting fantastiskt. Det är... eller nja... Men jag tycker att det är grymt skoj i alla fall. Den 7e juni (tror jag det är...) slutar Mr.MASA gymnasiet!! Mr.MASA känner en stor lycka över detta eftersom han har börjat ruttna på skolan nu.

Men det är inte det jag ska prata om idag. Eller jo... jag ska prata om något som är kopplat till det i alla fall. Som någon kanske vet så går Mr.MASA (som nu mer talar om sig själv i tredjeperson för att värka cool) media programmet med inriktning på Grafisk Kommunikation. Vårat sista uppdrag i Grafisk Kommunikation C är att vi ska göra ett examensarbete. Detta examensarbete får vara VAD SOM HELST bara det är åt det grafiska hållet! Ibland hatar jag såna restriktioner eftersom jag aldrig tycks komma på något bra. Men nu har jag kommit på något fantastiskt bra! Något som faktiskt har med temat på denna blogg att göra, vilket är enda anledningen till att jag tar upp det här.

Det jag ska göra är att jag ska illustrera 4 citat på 4 arbeten. Jag kommer att använda mig av både fotografi och illustrationer och jag tror att det kan bli riktigt bra. Och vad är det för citat då? Kanske ni undrar. Jo! Då ska jag berätta det go vänner!

Citat 1:
We are never gonna be like you,
We don't follow - King of Fools,
You're the blind who lead the blind.
And I walk the wicked way!
- King Of Fools, Edguy (T.Sammet)

Citat 2:
As Long As I Fall
I don´t hit the ground
As Long As I Fall
I´m safe and sound
As long as I fly
I sure cannot die
I don´t need to hear the call
As Long As I Fall
- As Long As I Fall, Helloween (A.Deris)

Citat 3:
Days passed by and weeks turned into years
Every drip of hope became a sea of fears
Somewhere in the dark, a light or just a spark
- One Of A Kind, HammerFall (J.Cans)

Citat 4:
Heart of an eagle
He flies through the rainbow
Into a new world and finds the sun
Spreading his wings above all the sorrows
The glory of Eagleheart
- Eagleheart, Stratovarius (T.Tolkki)

Som ni ser är det alltså citat från Hårdrockstexter! Något som länge fascinerat mig (kolla bara på min serie "Textrader", som btw snart borde göra come back!). Jag tror faktiskt att det kan bli riktigt bra och jag har redan klart för mig hur de ska se ut. Med all säkerhet hamnar de nog här på bloggen också i sinom tid (när jag fått betyg, så att min lärare inte tror att jag kopierat från denna blogg, hehe)!

Ni märkte kanske att citat nummer 4 var hämtat från Stratovarius låten Eagleheart (plattan Elements Pt 1). Detta är en låt som jag totalt kärat ner mig i för tillfället! Jag vet inte riktigt varför men jag kan inte få nog av den. Kanske är det på grund av att texten handlar om att lämna det gamla bakom sig och göra något nytt (något som jag har ett starkt behov av just nu... jag pratar om skolan) eller så är det för att låten i sig är så grym! Den har faktiskt tagit sig förbi Hunting High And Low som min favorit Strato låt! Den kanske till och med tagit sig upp som nummer 1 bland mina favoritlåtar från Finland! Därför tänkte jag plåga er med den låten oxå! Varsågoda!

Nej... jag tänker inte skriva ETT ORD om Melodifestivalen. Inte ETT ORD! This is a Metal blog dam'it!

Istället tänker jag berätta lite om en skojig sak som hände Mr.MASA för några veckor sedan! Jag fick nämligen en kommentar från en snubbe som kallade sig Gura. Gura lirar tydligen i ett band som kallar sig för A Date With Disaster. Gura skrev följande:

"Tjaa fan!
 
gillar din blog du verkar veta va du skriver om de uppskattas!!
 
Ja lirar i ett band "A Date With Disaster" och vi börjar få riktigt mycket uppmärksamhet runt om! vi blev precis klara med vår debut platta och nu väntar vi bara på att de ska mixas å mastras och efter de ska en singel släppas på radio osv!..."

"...och vi tänkte att de vore grymt kul om du ville recensera oss på din blogg för att se va du å dina läsare tycker innan själva plattan släpps!"

Jag måste säga att jag blev smickrad! Visserligen kan man se det som ett billigt trick att utnyttja en stakars fattig metal bloggare att göra reklam för deras band. Men jag väljer att INTE se det så, hehe! Jag måste säga att det är lite av en ego-boost att något verkar se mig som någon sorts vetande person som kan saker och ting och vet hur det ska låta! Det visar ju på något sätt att min tid på den här bloggen inte har varit TOTALT bortkastad, hehe.
Så självklart svarade jag att "visst! Skicka lite låtar så ska jag se när jag hinner recensera dem". Sen kom sportlovet och sen kom en MASSA Metal nyheter så jag har ännu inte hunnit göra just detta. Men NU så!

Låtarna jag fick kommer just från denna kommande platta. De är visserligen inte färdigmixade ännu, så det lämnar jag utanför det här och kollar endast på låtarna. Hur som helst. Låtarna jag fick på min mejl var två låtar vid namn Masquerade och The Serenity. Och såhär lyder min dom:

Masquerade
Varje gång jag lyssnar på denna låt sitter jag faktiskt och småskattar lite. Det gör jag inte för att den är dålig, utan för att den faktiskt är riktigt rolig. Det är mörk och sjuk humor och det bara skriker Tim Burton om låten! Framför allt går tankarna till Nightmare Before Christmas! Jag tycker också att jag hör tydliga influenser av Alice Coopers mer lekfulla låtar och KANSKE även lite Gwar. Det är mörkt och roligt helt enkelt. Sångaren tycker jag även gör ett fantastiskt jobb på denna! Det känns nämligen som att han är totalt inne i låten och han förstärker hela atmosfären på ett väldigt grymt sätt!

The Serenity
är en lite mer seriös (även fast jag inte gillar det uttrycket, för självklart är ju första låten också seriös menad... tror jag väll i alla fall). Jag tycker fortfarande att man hör spår av Alice Cooper men framför allt tycker jag att detta mer påminner om klassisk hårdrock a'la Led Zeppelin och Deep Purple. Detta är ju självklart skojigt eftersom bandet visar upp en ganska stor mångsidighet. Men jag tycker samtidigt att låten blir lite smått tråkig efter ett tag. Refrängen känns framför allt ganska enahanda. Sångaren gör dock ett bra jobb i alla fall vilket väger upp en del. En annan sak som väger upp är ett grymt gitarrsolo i mitten av låten! Helhetsbetyget är sämre än Masquerade men jag tycker fortfarande att låten är helt okej!

Om jag nu ska försöka så framtiden för A Date With Disaster så tror jag att den kan se ganska ljus ut! Jag tror att dock att de vinner på att satsa på Masquerade stuket istället för The Serenity stilen. Själva Masquerade tror jag, med lite tur, kan bli en framtida klassiker! Jag gillar den skarpt nämligen och jag hoppas att det är denna som bandet har tänkt sig som singel! Detas MySpace kan hittas HÄR! Där kan ni även höra tre låtar (dock inte dessa)!

Och nu avslutar jag ännu ett för långt inlägg! Det börjar bli en dålig vana det här :-P Jag ska försöka skärpa mig till nästa inlägg! BYE!

Tänkte bara tipsa alla lite snabbt att herr Tobias Sammet nu har lagt ut smakprov från inte mindre än fem nya låter på sin hemsida, www.tobiassammet.com! Man måste i och för sig ha registrerat sig för Backstage sektionen (vilket är helt gratis, allt som behövs är en mejladress! Super enkelt om du skulle vara intresserad) för att kunna lyssna på dem, men det är som sagt enkelt att fixa ;-) Sen är det nog ingen vild gissning att någon trevlig själ kommer att lägga upp dem på YouTube oxå inom kort.

De låtar som vi får höra smakprov från är:

Scales of Justice
En låt som låter riktigt bra! Jag tror det är Tim Ripper Owens som sjunger, men är inte helt säker. Hårt är det i alla fall. Lite Iced Earh/Judas Priest vibbar faktiskt (vilket kanske inte är så konstigt om det nu är Ripper som sjunger :-P). En låt som lika gärna hade kunnat platsa på Metal Opera plattorna i enligt mig!

Wastelands
Ännu en fantastisk låt sjungen av Michael Kiske. Det är en upptempolåt i stil med Shelter From The Rain (från The Scarecrow) och Eagle Fly Free (Helloween)! Kanske inte så nyskapande (eller ja... i alla fall vad jag kunde höra på det korta smakprovet) men likväl en fantastisk Power Metal låt!

Death Is Just A Feeling
Jag vet inte vem som sjunger men han gör det bra! Detta är en skum och mystiskt Tim Burton aktig låt i stil med The Toy Master (från förra plattan). Jag gillar det! GRYM refräng!

Stargazers
Kiske is back once more! Låten är bra men den påminner för mycket om Wastelands tycker jag. Detta kan ju vara för att Kiske sjunger på samma sätt (som han iof nästan alltid gör i upptempolåtar) men jag tycker att uppbyggnaden av låten också är ganska lik Wastelands. Men det är ju som sagt svår att höra något särskilt utom det allra mest utmärkande på ett 30 sekunder kort klipp. En bra Power Metal låt är det i alla fall!

States of Matter
Det enda klipp som är uppladdat där Tobias Sammet själv har den framträdande rollen. Och visst gör han det bra! Låten är också grym! Om de andra låtarna flörtar något med Metal Opera och Edguys "gamla" sound så är det här mer åt The Scarecrow och Edguy från och med Rocket Ride. Alltså lite mer år klassisk hårdrock än Power Metal men lite Bon Jovi vibbar (detta med Bon Jovi och så har det snackats om en det när det kommer till herr Sammets "nya" sound. Varför? Det kan jag aldrig förstå. Och i så fall; varför är det dåligt? Jag gillar Bon Jovi!). Men riktigt bra ändå! Grymt!

Sen finns där också den Klaus Meine (Scorpions) gästade Dying For An Angel. Den har jag redan sagt är fantastisk och det står jag fast vid! Och tro det eller ej, men låten har växt för mig och jag tycker att den är ännu mer fantastisk nu! Om vi ska kolla på soundet så har den samma sound som States of Matter. Så läs där om vad det är ;-)

Sådär! Nu ser jag bara ännu mer fram emot de nya plattorna!! MR SUPER GENIUS SAMMET! IF YOU REED THIS! PEASE SEND ME THE DELUX BOX RIGHT AWAY! PLEEEEEEEESE!

De här inlägget vart lite längre än tänkt. Fan, jag skriver långa inlägg numer. Jag måste sluta med det :-P Tyvärr kanske nästa ilägg oxå kan ta sin lilla plats. Men varför får ni se då! Bye!

Nej. Det är inte början på en dum såkallad "rolig historia" utan en uppräkning av de personer som inte låter mig gå vidare med min blogg utan envisas med att komma med nya intressanta nyheter som jag måste ta upp... irriterande! Eller hur? Det är nämligen så att det har hänt ytterligare tre viktiga saker sedan förra inlägget (eller nja... de kanske inte har hänt, men jag har i alla fall upptäckt dem sen förra inlägget) som jag alltså måste ta upp. Detta betyder dock inte att detta ska bli nån form av B-version av Blabbermouth :-P hehe.

Vi börjar med finnen då. Som i det här faller heter Timo Tolkki (ni vet han som splittrade Stratovarius för att sedan spela in de låtar som var tänkta för nästa Strato platta under namnet Revolution Renaissance och som skickade en massa skit på sina forna bandkamrater för att sedan ge dem rättigheterna till namnet Stratovarius och deras låtar för att sedan ångra det och kalla dem för att smutsa ner hans konst för att sedan.... ja... ni fattar poängen...). Timo Tolkki ska ju, som jag berättade om någon gång, ha skrivit en biografisk bok. Om han verkligen har gjort det eller inte vet jag ej. Men det har i alla fall tillkännagivits att det inte kommer att släppas någon bok.
Timo Tolkki säger följande:
"After a lot of thinking, feeling and getting some distance to my book, I have come to a conclusion that much of the book was written in anger and doesn't represent accurately how things are/were. I cannot release something like that. Specifically the parts of the book concerning some of the STRATOVARIUS members were written in much anger and even vengeance."

Jag vet inte vad man ska säga... Det kanske är sant, vem vet. Men om man tittar på vad som sagts tidigare (och vad som enligt vissa inte har sagts) så är det väll ganska tveksamt. Jag vet inte, jag känner honom inte. Jag är bara inte helt säker på att herr Tolkki mår så jätte bra...

Nu går vi vidare till italienarna! Det är nämligen så att Rhapsody of Fire nu är tillbaka på riktigt! De har nämligen tillkännagivit att deras nya album, med namnet The Frozen Tears Of Angels, kommer att släppas den 30e april! De har även släppt listan på vilka låtar som kommer att vara med. SAMT att de har släppt låten Sea Of Fate för GRATIS nedladdning! Jag har lyssnat på den och jag tycker att det rör sig om ett betygligt snabbare och mer gitarrbaserat Rhapsody of Fire än på föregångaren, Triumph or Agony. Avgör själva! HÄR HITTAR NI ALLT OM ALBUMET!

Nu, tillsist, till svenskarna. Och det är faktiskt svenskar jag skrev om så sent som i förra inlägget, Sabaton! Anders K Gustafsson på Dalarnas Tidning har redan hört den kommande plattan och han menar att det kan vara deras bästa någonsin! Han har även gått igenom låt för låt. Såhär står det:

1. Coat of arms: Efter ett mjukt intro med endast keyboard så säger det pang pang och en ganska typisk Sabatondänga tar form. En snutt av låten finns upplagd på youtube.

2. Midway: En av de hårdare Sabatonlåtar jag har hört, med tuggande gitarret. Påminner en del om Ghost division från The art of war med en rak, pumpande tvåtakt.

3. Uprising: En tung, långsam låt med en ganska nedtonad vers där Joakim Brodéns rullande "r" får fritt spelrum. Bryggan lägger upp det snyggt mot refrängen, som för tankarna till en medeltida folkvisa i melodin.

4. Screaming eagles: Dubbla kaggar och ett fenomenalt trumspel bär upp den här låten. Snabb och driven.

5. The final solution: En väldigt annorlunda Sabatonlåt där de ger sig i kast med det känsliga ämnet Förintelsen. Arrangemanget är upphackat och ganska intrikat med en svävande synth som sammanhållande kitt. Torde täppa igen truten på de som ser en nazi-vurm i bandets krigslyrik.

6. Aces in exile: Handlar om de utländska piloter som deltog i luftkriget för att försvara de brittiska öarna och som sedan ignorerades när medaljerna skulle delas ut. Låter som vi lärt oss att Sabaton låter, med übermanlig sång, dubbla kaggar och allsångsrefräng. En standardlåt.

7. Saboteurs: Bygger på en låtidé som legat och grott sedan -99. Så låter den också mer klassisk heavy metal än övriga låtar, med en refräng som Iron Maiden inte skulle ha skämts för. Grundriffet låter väldigt mycket NWOBHM. Låtens tema är den norska, skidåkande motståndsrörelsen.

8. Wehrmacht: Handlar om den tyska krigsmaskinens effektivitet och ställer också frågan huruvida den vanlige soldaten visste vad som egentligen försiggick i Tredje riket. Låten är också den tämligen effektiv och frammanar verkligen bilden av stöveltramp. Mörk och dramatiskt och en av skivans bästa. Orientaliskt färgade gitarrslingor mjukar upp konturerna en smula.

9. The white death: Också en av de bästa låtarna, som också låter väldigt mycket klassisk hårdrock. Deep Purples Knocking at our back door ekar i bakgrunden. Mycket snyggt solospel från gitarristerna. Texten handlar om en finsk krypskytt som tydligen var en hejare med bössan.

10. Metal ripper: Plattans enda låt som inte har krig som tema, utan är en hårdrockshyllning á la Metal Crüe eller Metal machine. En sampling från Ozzy himself kan höras. En avslutning i röjarskivans tecken.


Visst låter det grymt!
OJ OJ. Nu blev det visst ett lååångt inlägg igen. Sorry! Men innan jag går ska jag bara uttrycka min STORA förvåning över att svenska folket kan ha så dålig smak att de skickar vidare Pernilla Wahlgren och Jessica Andersson istället för Crucified Barbara och Orsa Spelmän! Så! Nu har jag uttryckt det. God natt!