Det nya året närmar sig med stormsteg. Och det gör även den 20de februari, då den nya HammerFall plattan No Sacrifise, No Victory släpps. Visst, det är ett tag. Men idag så såg jag för första gången att både låtlista och framsida till den nya plattan blivit presenterade på den nya hemsidan (fortfarande samma adress, http://www.hammerfall.net/, men med en helt ny design). Och självklart så ska jag inte vara sämre. Här nedan följer låtlistan:

1. Any Means Necessary
2. Life Is Now
3. Punish and Enslave
4. Legion
5. Between Two Worlds
6. Hallowed Be My Name
7. Something for the Ages
8. No Sacrifice, No Victory
9. Bring the Hammer Down
10. One of a Kind
11. My Sharona (The Knack cover)

Yeah! Alla låttitlar låter faktiskt riktigt HammerFall! Förutom My Sharona såklart :-P. Jag tycker att det är kul att HammerFall vågar göra en cover på en låt som inte är metal i original, tror det kan bli riktigt bra. Jag kan också informera om att första låten, Any Means Necessary, är den första singeln som även kommer att bli en video.

Nästa grej var ju omslaget till det hela. Här kommer det:


Såja. Då vill jag passa på och säga gott nytt år också! För jag tror nämligen att den här glada nyheten får avsluta år 2008! Vi ses 2009! MERRY NEW YEAR (sprid uttrycket!).

I morgon är det julafton. Tror det var ett år sen sist (:-P) nu. Jag har egentligen inte mycket att skriva, förutom just god jul!
Men i all den här julhysterin, med att köpa julklappar med mera, glömmer vi inte bort vad julen egentligen handlar om?? Jo, men vem bryr sig? Skulle något här i Sverige, egentligen, fira jul om det bara handlade om att någon snubbe, som säkert ändå aldrig funnits, föddes för 2008 år sen? Nej det tror jag inte. Vilket gör mig ganska glad! Det visar hur långt i utvecklingen vi kommit! Till skillnad från vissa människor. Kolla in det här klippet:

Tomtar är röda, och vissa äpplen likaså
Men Alice Coopers hår, kommer aldrig bli så
Precis som Sabbath, så föredrar han Black
Just nu är när Ozzy sätter på sig frack

Jesus tittar ner från ovan
Och Michael Kiske är precis sådan
Som han alltid brukar vara, lite svår och så
Men nu så ska han spela in en video ändå

Någonstans sitter Lemmy och tänker
Och tunga riff det stänker
Kanske blir det ännu en låt
Som kommer att spelas på någon sorts båt

Maiden och Priest sjunger sånger
Som vi redan hört en miljon gånger
Men vi älskar dem ändå
Och kolla vad räven traskar på

Joacim och Oscar planerar
Och bra musik de spelar
Om hamrar som faller
Och tomtar som har läderbraller

Titta nu kommer Tomten
Han är stor och röd och bär på granen
Som vi alla ska dansa runt
Nej nu pratar jag bara strunt.

God Jul önskar Masa
Men ve och fasa...

Just nu händer det inte så mycket i världen som rör min blogg, och det min blogg handlar om. Så därför så tänkte jag att vi skulle bekanta oss med de band som spelar förband till HammerFall på deras nästa turné, Any Tour Nacessary.

Som första förband har vi Bullet. Bullet är ett hårdrocksband (nehä) från Växjö i Sverige. Dom spelar klassisk hårdrock väldigt mycket i stil med ett särskilt aktuellt band från Australien. De har släppt två album, Heading for the top (2006) och Bite the Bullet (2008). Vill du läsa mer om det här bandet så rekommenderar jag deras hemsida www.bullet.nu

Videon till låten Dusk til Dawn, som jag tror är från Bite the Bullet.

Andra förbandet är också svenskt. Det är Sabaton från Falun. Bandet startades 1999 och deras låtar handlar främst om krig och slag (de flesta jag har hört har handlat om Andra Världskriget). Sabaton har gett ut 4 album (varav en är en nyinspelning av deras första platta som aldrig släpptes). Senaste plattan var Art of War som kom i år. Vill du veta mer så finns deras hemsida www.sabaton.net

Videon till låten Cliffs Of Callipoli (som faktiskt inte handlar om andra världskriget) från Art of War.

Jahaja. Hare trevligt i all julstämning!

Nu tycker jag att det är hög tid för en ny del i den här serien. Det var ju faktiskt i Augusti som var senaste gången.

Denna gång handlar det om en brittisk sångare som de flesta inte borde vara helt obekanta med, Blaze Bayley. Han har haft en lång karriär, som bland annat innefattat positionen som sångare i ett av världens största band.

Bayley Cook (som Blaze heter egentligen) föddes den 29de maj 1963 i Birmingham, England. När Blaze var 21, 1984, år gick han med i sitt fösta band, Wolfsbane. Våren 1989 så fick Wolfsbane skivkontrakt och de spelade in deras debutplatta, Live Fast, Die Fast, i Los Angeles. Detta album blev dessvärre ingen hit. Inte heller deras andra album blev det, och det ledde till att Wolfbande förlorade sitt skivkontrakt. Däremot blev de framröstade till Storbritanniens bästa okontrakterade band.

År 1990 så spelade Wolfsbane förband till Iron Maiden på deras No Prayer on the Road turné. Under denna turné blev Steve Harris (bassist i Iron Maiden, som om någon inte visste det) väldigt imponerad av Blaze, och han tyckte att hans röst inte kom till sin rätta i Wolfsbane. Så när Bruce Dickinson (gammal och ny sångare i Iron Maiden) bestämde sig för att lämna Iron Maiden så var Blaze den första som Steve Harris ringde upp. Men just då så ville inte Blaze, utan stannade hos Wolfsbane. Men när bandet gick igenom en mängd problem så tog han återigen kontakt med Steve Harris och frågade om sångarplatsen fortfarande var ledig. Och så blev han sångare i Iron Maiden.

I januari 1994 så råkade dessvärre Blaze ut för en motorcykelolycka, så planerna för den nya Iron Maiden plattan, med honom på sång, fick skutas upp ett år. Men sedan släpptes tillslut The X Factor ändå. Detta album togs inte så varmt emot av fansen, mest på grund av den nya sångaren. Många dödförkläde Iron Maiden.

Bandets andra platta med Blaze på sång släpptes 1998, och fick namnet Virtual XI. Efter den efterföljande turnén så lämnade Blaze Iron Maiden. Dels på grund av att han inte klarade av att sjunga de klassiker som fansen krävde.

Efter att Blaze lämnat Iron Maiden så startade ett soloband, under namnet BLAZE. BLAZE släppte några album, som faktiskt fick mycket bra kritik. Men på grund av en mängd svårigheter med bandmedlemmar så hamnade BLAZE i skuggan. Nu stod Blaze Bayley utan band och skivbolag.

Men räddningen kom när Metal Mind productions ringde och frågade om Blaze ville spela in en live DVD på festivalen Metalmania. Nu fick Blaze tillslut ihop ett band, och efter DVD släppet så påbörjades arbetet med en ny platta, den här gången under namnet Blaze Bayley.

Den 7de Juli 2008 så släpptes tillslut The Man who would not die. Och nu får vi hoppas att Blaze, med sin magnifika röst, håller sig kvar i branschen i många år...

Från den omnämde DVDn Alive in Poland, Futureal från Blaze Maiden år.

Efter en jädra massa år så återvänder nu den tyske sångaren Michael Kiske till rampljuset. Michael Kiske, mest känd för sin tid i Helloween under slutet av 80-talet och början av 90-talet, har i och för sig gett ut en rad skivor de senaste åren. Han har bland annat medverkat på alla plattor med Avantasia, på metal operan Aina, på Edguys låt Judas at the Opera och en hel del andra grejor också. Han har även gett ut ett antal plattor under eget namn och tillsammans med några andra musiker under namnet Place Vendôme. Trots det så har han dragit sig för att ställa sig i rampljuset, både på video och live (vissa menar till och med att han egentligen inte gillade att spela live när han var med i Helloween heller). Det senaste som man såg från honom var videon till låten Always från hans första soloplatta, Instant Clarity.

Men nu gör alltså Kiske (jag kanske borde nämna att denna Kiske är lite av en legend inom Metal världen, numer så spelar han dock inte alls metal, utan någon pop/rock grejs) comeback, i alla fall på video. Det gör han med rockbandet Place Vendôme. Place Vendôme släpper nämligen snart sin andra platta, Streets Of Fire, med Kiske på sång. Till det så ska det spelas in en video, till låten My Guardian Angel. I denna video medverkar Kiske.

Jag måste säga att jag inte är något stort fan av det som Michael Kiske håller på med idag (jag är däremot ett stort fan av hans insatser i Helloween), men han har en fantastisk röst som inte lämnar någon oberörd. Det ska jag nu bevisa genom att visa Kiskes senaste video. Videon som jag pratade om här ovan:

Always med Michael Kiske. Låten är för övrigt tillägnad till Ingo Schwichtenberg, Helloweens originaltrummis som tog självmord 1995 till följd av hans schizofreni.

Nu är det dags för ännu en tänkvärd text från hårdrockens värld. Denna gången så kommer texten (precis som en gång tidigare) från det finländska bandet Sonata Arctica. Texten heter Caleb och kommer från bandets senaste platta UNIA som släpptes 2007. Texten beskriver något som många barn går igenom varje dag. En lite sorgenlig text helt enkelt. Varsågoda!

His mother came up with such a clever way
to save the day with a little white lie.
He thinks he missed the point back then,
but now he's grown to understand it, in a way.

"Father said "I'm sorry" only once, as I remember"
"The words were not meant to hurt,
only destroy you, my stupid son.."
One person can make a difference, sometimes..
Just turn his head when the kid is still and has a weak neck.

Smiled at his funeral, "happy you're dead."

All his solutions, it seemed, were only problems in disguise
Glueing on his drinkin' face, got ready to erase another day..

Mother was yet confident,
altough they had it tight,
taught her son
At the end of every tunnel's a little light.
It wasn't a lie, it was her hope,
that everything would be fine one day
"He can fulfill his every dream, I'm happy as long as he's not."

I hate it and fear can't face it
the child is not right, he's my greatest shame

Go out, create thunder,
and stand right under
That old apple tree
Where dead snakes let him feed on those

Lost hopes, all those kind words would
hurt him even more, now
Somehow, lost one more way back home

Out on the lake, he rows towards a monster
he should've been running away from, years ago.
The past had made him blind to the way
he'd turned the pain into a way of life.

Followed his father, tucked him in, Caleb knows the trade.
He's the portrait of a man his mother drew to hate forever.
She was a beast, a deadly saint, wrong in many ways
Wanted to keep up the charade,
until the end waltzing together

Over the hills, under the sea,
fighting the will, whole Universe
Why does a man driving a hearse
Live in fear, Gift and a Curse

Taking 'em out, taking 'em all,
shooting the wall, over and out
When nothing moves, all's well,
A decision he can find a way to live with

.. and dried up flowers are so beautiful.
And it applies to all things living, and dead.
For that I serve my time.. in my suite in Hell.

"Now I ring the bell to tell the world,
I'm ready when they bring out the soon to be dead against the wall.."
oo-oo-oo
This necessary evil has no heart
ooo-oo-ooo
Flowers and people he will now enclance
A price he must pay serving a cold
.. whatevergod.

Jupp. Visst, den kanske flummade ut lite i slutet. Men jag tycker att meningen i den gick fram ganska bra. Vad den meningen var får ni idag försöka klura ut själva. En ledtråd är det som jag skrev i början. Lycka till.

Det var allt för idag! Hare! (ps. andra delen av Knasköping ligger nu ute på "Tales from a Wicked Mind... not")