Through the gates of hell, as we make our way to heaven through the nazi lines, Primo Victoria. Dessa rader, sjungna av sångaren Joakim Brodén, inleder Sabatons första (eller andra, beroende på hur man räknar) album Primo Victoria från 2005. På dessa rader så kan man ganska snabbt förstå att krig är lite utav Sabatons tema. Faktum är att 7 av de 9 låtar som finns på Primo Victoria handlar om ett krig eller slag.

Skivan inleds starkt med titelspåret. Det handlar om Dagen D under andra världskriget, då de allierade landsteg på Normandie. Musiken är riktigt tung. Kanske något av det tyngsta jag hört inom Power Metal genren. Grym musik och en refräng som sitter kvar läääänge i huvudet. Redan från första stund förstår man också att Sabaton inte har den vanliga Power Metal sångaren, á la Michael Kiske. Brodén låter mer som en bättre variant av Mr Lordi, om jag ska vara ärlig. Detta tycker jag dock är ganska kul. Brodén ger en extra tyngd till det hela, och man känner nästan kulorna fara omkring en på Normandies stränder.

Reign of Terror, skivans andra spår, är i mina öron inte alls lika stark som inledningen. Den handlar som Gulfkriget (Saddam Husseins invasion av Kuwait). En bra text, men tyvärr så göms den lite bakom alldeles för höga bastrummor.

Skivan kvalitet höjs igen med tredjespåret Panzer Battalion (som handlar om Irakkriget). Även här finns en grym refräng. Och borta är de övermixade bastrummorna.

Sedan är det dags att återigen göra ett djupdykning (:-P) i Andra Världskriget. Wolfpack handlar nämligen om de tyska U-båtarna som under den tiden regerade atlanten. Till skillnad från de tidigare, ganska snabba, låtarna så är detta en midtempo låt. Det är faktiskt ganska bra, även om Brodéns röst inte riktigt låter så bra i de långsammaste partierna.

CounterStrike handlar inte om spelet (även fast det nog skulle kunna passa in i temat), utan om ett krig som utspelade sig i Israel runt år 67. Nu är tempot återigen uppskruvat. För mycket tycker jag dock. Det går lite för snabbt, och det finns ingen riktigt stark refräng som räddar det hela.

Andra Världskriget igen. Denna gång handlar det om tysklands anfall mot den ryska staden Stalingrad (låten heter till och med Stalingrad). Nja, säger jag. Det är samma sak här som med Wolfpack, för långsamt för Brodén i vissa partier.

Into the Fire (Vietnam Kriget) inleds med ett riff som är som hämtat från vilken tung metal platta som helst från 80-talet, grymt bra alltså. Sedan fortsätter det faktiskt lika bra genom hela låten. En bra låt helt enkelt.

Första låten som inte handlar om ett krig eller slag är Purple Heart. Den handlar om en utmärkelse som ges till soldater skadade eller dödade i strid (hur det senare går till vet jag inte). Detta är en av de bästa låtarna på skivan, trots att även den är en midtempo låt.

Skivan avslutas med låten Metal Machine. Denna låt är faktiskt riktigt rolig. Här har Sabaton proppat in så många referenser till andra metal storheter som möjligt. Här hittar vi refferenser till bland andra Iron Maiden, Black Sabbath, Accept och (faktiskt) Helloween. En riktigt, riktigt bra låt!

Sabaton - Primo Victoria: Betyg 7/10
Bästa låt: Primo Victoria