De 10 Mest Överskattade Banden av idag; Plats 10 - Dragonforce

Okej. Då var det dags att sparka igång denna lista. Och det gör vi med det näst mest överskattade bandet inom Power Metal; Dragonforce, från Storbritannien.

Trotts att detta inte är något band som säljer ut Stadion så har ändå de flesta metallskallar hört talas om dem. Bandet bildades 1999 i London som Dragonheart. Men för att inte förväxlas med andra band (jag kan väll tänka mig att just det namnet inte var/är helt ovanligt inom Power Metal) så bytte de senare namn till dagens Dragonforce. De har släppt 4 album varav de senaste, Ultra Beatdown, släpptes 2008.

Bandet har alltså släppt 4 stycken Power Metal plattor. Och då är det väll egentligen inte så konstigt att de fått någon form av berömmelse. Men den berömmelse som de har idag anser jag vara alldeles för stor och därför platsar bandet på denna lista.

För det första så är inte det som Dragonforce gör originellt på något sätt. De spelar vanlig enkel Power Metal enligt mallen och det är det många som gör. De har, i alla fall inte i mina öron, fört in någonting nytt över huvud taget. Visst. De spelar sjukt snabbt på några låtar. Men det finns det också andra som gör.

Så varför är då detta band så stort? Jag har en stark teori kring det. TUR! De hade nämligen turen att få med deras låt Through the Fire and Flames som en av Guitar Hero 3s svåraste låtar. Och that's it. Därför är det väldigt konstigt hur de har kunnat växa till ett av de största Power Metal banden av idag.

Men. Trotts allt detta så tycker jag att bandet är helt okej, för jag gillar ju som bekant Power Metal i nästan alla dess former. Därför kommer Dragonforce inte högre på listan, trotts att de är så ofantligt överskattade.

Dragonforce - The Last Journey Home


Lyssna hellre på - Rhapsody of Fire
Det är ingen hemlighet att jag gillar detta band skarpt. Och trotts att även detta band spelar enligt någon form av Power Metal mall, så gör de det med stil och originalitet. Så. Tycker du om Dragonforces tema, så lyssna hellre på detta band. För de är betydligt bättre och betydligt mindre överskattat.

Rhapsody of Fire - Sea Of Fate

Sådärja. Det var första bandet på min lista. Nästa gång blir det ett BETYDLIGT större band!
Cheers!

De 10 Mest Överskattade Banden av idag

HELL YEAH! (mitt nya favorituttryck...)
Nu är det dags att dra igång höstens stora lista här på bloggen!

Efter att ha listat de bästa musikvideorna och balladerna, inom hårdrocken, har jag nu gjort en helt annan sorts lista. Denna gång handlar det inte om vad som är bäst, utan något helt annat. Jag kommer nu, under några veckor framöver, att lista de 10 mest överskattade banden av idag! Varför? Jo, för att det kommer att bli förbannat skoj!

Innan jag börjar med min lista känner jag dock att jag måste förklara vad ett band måste ha gjort för att hamna på listan. Det är ganska enkelt egentligen. Band som är alldeles för stora för den musik de gör idag kommer med! Jag tittar väldigt lite, och ibland inte alls, på banden i frågas tidigare karriärer. Det är vad de gör nu och vad de gjort de senaste åren som jag baserar det hela på. Ett klassiskt band som gjort bra låtar på 80-talet kan alltså vara med på listan. Inte bara kan förresten. Många av banden på listan har faktiskt varit bra en gång i tiden!

Allt är baserat på mina personliga åsikter, såklart. Det finns inget vetenskapligt eller statistiskt i det över huvud taget. Det är alltså bara vad jag tycker. Kom ihåg det när ni vill skära av mig mitt huvud för att jag totalslaktat era favoritband ;-) hehe.

Plats nummer 10 på min lista kommer med all trolig säkerhet att publiceras inom de närmaste dagarna! Så stay tuned!!

Just det. Jag kommer också att ge tips på "bättre" band, inom samma genre som bandet jag sågar, som ni kan lyssna på istället!

Det var allt för idag!
Cheers!


Iron Maiden - The Final Frontier (Track-by-track)



Då var det dags att gå igenom hela Iron Maidens nya platta, The Final Frontier, från början till slut! Låt för låt beskriver jag vad jag tycker om den. Mycket nöje my awesome readers!

Satellite 15... The Final Frontier
Som jag ser det är detta egentligen två låtar som av någon mystisk anledning har hamnat på samma spår. Det hela börjar med Satellite 15. Och det är i princip ett alldeles för långt intro. Det är jätte konstigt hela vägen och jag ser ingen struktur i det hela alls. Detta hade funkat bra som intro, om det inte var för att det höll på i flera minuter! Tillsist tar det då äntligen slut och lämnar över till titellåten. Då känner man igen Maiden. Titellåten är en låt i klassisk Maiden stil med grym musik, grym text, bra vers, fantastisk brygga och en riktigt bra refräng (trotts att Bruce endast skriker "The Final Frontieeeeeer" :-P)

El Dorado
Plattans singelsläpp, som släpptes gratis på bandets hemsida. Denna låt var jag från början starkt kritisk till. Men min åsikt har ändrats ju fler gånger jag lyssnat på den. Verserna är faktiskt riktigt bra. De kanske inte visar Maidens starkaste sida, men de fyller sin funktion och passar perfekt med texten. Bryggan är i och för sig lite halvdann, men vad gör det när refrängen är en av plattans starkaste! En riktigt bra Maiden låt alltså. Trotts att jag fortfarande tycker att introt och riffet kunde ha varit BETYDLIGT mer fantasifullt.

Mother of Mercy
Denna låt är jag extremt kluven till. Intro, vers, brygga och text är nämligen helt fenomenala! Men refrängen är, rent ut sagt, horribel. Hur tänkte de där egentligen? Det finns knappt någon melodi där över huvud taget och Bruce Dickinson låter som om han totalt håller på att tappa rösten! Konstigt med en låt som är så ojämn, tycker jag.

Coming Home
Plattans ballad handlar om att flyga sitt flygplan. Texten är skriven av Bruce, som ju som bekant är pilot, och handlar helt enkelt om friheten att vara ute och flyga för att sedan komma hem. Detta hade ju kunnat bli väldigt simpelt, men Madien lyckas även slänga in lite politik i det hela (med textrader som "Over borders that divide the Eathbound tibes"). Detta, kombinerat med Bruces fantastiska sång, gör denna låt fantastisk. För musikaliskt sett så är den ganska standard...

The Alchemist
Detta är skivans kortaste låt och även den som troligtvis kommer tilltala flest Run to the Hills och Aces High fans. Det är så klassiskt Maiden som det kan bli anno 2010. Relativt okomplicerat och snabbt. En upp och hoppa låt helt enkelt som passar perfekt efter lugna Coming Home.

Isle of Avalon
Efter albumets kortaste låt kommer skivans näst längsta. Det hela är mycket väl utfört och refrängen är riktigt bra. Verserna är också bra. Men alla musikaliska mellanspel gör att låten känns lite lång. Isle of Avalon hade vunnit mycket på att vara några minuter kortare.

Starblind
Detta är skivans lågvattenmärke. Visst är refrängen helt okej, men allt annat gör att man ganska snabbt tröttnar på den. Återigen är det för mycket mellanspel och återigen skulle låten må mycket bättre av att vara kortare.

The Talisman
Efter lågvattenmärket Starblind så blir det snabbt en stor förbättring! The Talisman handlar om att lämna sitt hem och sina problem bakom sig för att söka lyckan på annat håll. Musikaliskt är den fantastisk! Från den lugna inledningen till det ganska plötsliga slutet. I refrängen motbevisas även alla de som trodde att Bruce börjar förlora rösten (en känsla man ju fick på Mother of Mercy), för han gör fantastiska skrik!

The Man who would be King
Skivans näst bästa låt, enligt mig. Visserligen kanske inledningen är lite för lång. Men verserna och refrängen är helt otroliga. Avslutningen på låten är också fantastisk! En riktigt bra låt, helt enkelt. Att den är hela 8 minuter tänker man knappt på.

When the wild wind blows
Denna låt, skriven av Steve Harris, är helt makalös! Den påminner till vissa delar om en sång som man brukar sjunga kring lägerelden, fast mycket bättre! Texten handlar om konsekvenserna av paranoia. Det är skivans bästa låt! Det faktum att den även är skivans längsta, med sina 10 minuter, märks inte alls. Snarare känns den något för kort. DET, om något, är väll bevis på musikalisk storhet!

Om jag då ska försöka sammanfatta det hela så kan jag säga att självklart har Iron Maiden varit bättre förut, och inte så lite heller om man ska vara ärligt. Men detta är ändå en värdig fortsättning som faktiskt, trotts en eller två lågvattenmärken, är riktigt bra! Och trotts att det finns bättre Maiden, så viss apa finns det sämre Maiden också (nu tänker jag främst på No payer for the dying och deras förra, ganska tråkiga, A Matter of Life and Death)! Så det finns egentligen bara kvar att säga; MAIDEN HAR GJORT DET IGEN!!

UP THE IRONS!

Betyg: 7/10


Feel the Hea... host...

Okeej.
Jag tänkte jag skulle kommentera den nyhet som väkt stor förundran i hårdrocks-sverige de senaste dagarna. Nämligen den att Idol vinnaren Erik Grönwall har blivit vald till ny sångare i H.E.A.T.

H.E.A.T är ett bra band. Faktiskt. I alla fall var de ett bra band tills det att Kenny Leckremo slutade som sångare. När han slutade hade bandet lyckats prestera 2 bra AOR plattor, de hade åkt världen runt på turné (bland annat som förband till Sabaton och Edguy) och de hade lyckats vinna många svenskars hjärtan via sin medverkan i Melodifestivalen.

Nu? Vad händer nu? Min gissning är att H.E.A.T nu har skjutit sig själva i huvudet med en stor jäkla bazooka. Inte musikaliskt. Men karriärmässigt. Visst får de en massa publicitet just nu. Men bandets fans, och troligtvis väldigt många andra hårdrockare som ändå har tyckt att de varit helt okej, kommer att vända dem ryggen. Detta hände delvis när de var med i Melodifestivalen. Men där kom de i alla fall ut med hedern i behåll, på något sätt. Men nu, när de tagit in en Idol vinnare, så kan jag inte se att det finns någon ljusning.

Detta är väldigt synd. För H.E.A.T är begåvade musiker, även utan Kenny Leckremo, och Erik Grönwall är, faktiskt, en bra sångare. Inte i närheten av Kenny, men i alla fall, rent sångmässigt, en värdig efterträdare. Så det är som sagt inte det musikaliska som kommer sinka bandet. Det är "true metal" attityden. Att alla som får/har/har haft någon form av medial uppmärksamhet inte är "true" och ska därför bojkottas.

Jaja. Nu låter jag som en domedags profet här. Vi får se hur det går för detta en gång så lovande bandet från Upplands Väsby. En sak är i alla fall klar. Och det är att jag kommer att sakna Kenny Leckremo, en av de största sångarna i musiksverige.

"Riktiga" H.E.A.T live med the one and only Kenny Leckremo - Keep on Dreaming


Erik Grönwall - The Final Countdown (jag LOVAR. Detta är ENDA gången denna blogg har en video från Idol med!!)


Host... Kvallitétsskillnad or what?


Random talk...

Hej hopp alla semesterfirare!!
Eller är semestern slut nu? Det är den va? För de flesta i alla fall, skulle jag tro. Själv vet jag inte riktigt när min tar slut. För första gången i mitt liv är jag nämligen helt utan sysselsättning. Spännande, spännande! Vi får se vad som händer, hehe. Är det någon där ute som har ett äckligt överbetalt arbete till mig? :-)

Hur som helst. Detta skulle ju kunna betyda att jag skulle få mer tid till denna blogg. Och det är ju sant. Det är bara det att det knappt händer någonting just nu. Men det kommer! Alla världens hårdrocksband har ju en löjlig vana att släppa viktiga nyheter och liknande samtidigt. Så mer sånt kommer väll att komma här tids nog.

En annan sak som kommer att komma på bloggen är en track-by-track recension av Iron Maidens nya platta, The Final Frontier. Jag är fortfarande helt frälst! Men nu ska jag låta den vila ett tag innan jag tar tag i recensionsarbetet.

Sedan kommer De 10 att göra en storslagen comeback!! Hittills har jag ju listat de tio bästa musikvideorna och balladerna inom hårdrocken. Relativt harmlösa, men skojiga, ämnen alltså. Den listan jag håller på att sätta ihop nu tror jag dock kommer få X antal personer att bli pissed på mig! HAHA. Det ska bli skoj att se om någon verkligen blir riktigt pissed! Vad det är för ämne tänker jag dock inte avslöja ännu.

Hm... Vad mer kan jag snacka om när jag ändå håller på? Jo! Att denna vinter ser ut att bli en av tidernas bästa Power Metal vintrar! Som ni ser till vänster så har jag ju redan biljett till Sabaton och Helloween. Men nu har även Rhapsody of Fire och Avantasia börjat släppa speldatum. Visserligen har de ännu inte släppt några Sverige datum, men det lär ju med lite tur komma.
Passar perfekt nu när jag inte har någon inkomst, HAHAHA.

Det var allt för idag!
Cheers!


Space... The Final Frontier...

These are the voyages of the heavy metal band Iron Maiden
There continuing mission...
To explore strange new music
To seek out new tunes and new genres
To boldly go were no band has gone before!

Jag köpte skivan. Jag gjorde faktiskt det, trotts allt. Och vilken glad överraskning jag fick!
Nu har jag bara lyssnat igenom hela skivan, från början till slut, en gång, så jag ska väll vänta med att komma med någon form av analys. Men baserat på mitt första intryck kan jag säga att jag nu beundrar detta band mer än någonsin tidigare! Tänk hur enkelt det hade varit för dem att bara slänga ihop några Run to the Hills och Aces High ripp offs och sälja en jädra massa album. Men istället valde de att göra något helt annorlunda.

Nu säger jag inte att Maiden helt plötsligt har förvandlats till ett prog metal band över natten. Eller att de ens är ett prog metal band. Däremot så låter de på The Final Frontier betydligt mer progressiva än någonsin tidigare. De av er som har följt Maidens 00-tal vet att de gradvis har blivit mer progressiva och gått över till att göra längre och komplexare låtar. Denna utveckling har nu tagits ett steg längre.

Nu ska jag som sagt inte analysera alldeles för mycket. Min åsikt brukar ju ändras efter några lyssningar, så vi får se.

Detta är en till grym låt från den nya plattan. Den heter: The Alchemist


When the wild wind blows

Imorgon släpps Iron Maidens nya platta, The Final Frontier.
Jag hade inte tänkt köpa den. Men nu har jag fått tips om denna underbara låt. Och jag måste nog fan tänka om!!! Det är helt otroligt grymt!!! Maiden har gjort det igen!!!

Låten heter; When the wild wind blows


7 Sinners World Tour!

HELL(oween) YEAH!!
Som jag skrivit om tidigare så kommer Helloween att släppa sin nya platta, 7 Sinners, på Halloween i år. Och som jag skrivit förut tar de sedan med sig självaste Stratovarius på turné! Och som jag har skrivit förut så kommer de, såklart, till Sverige!

08. Dec 2010 - SWE - Lund, Mejeriet
10. Dec 2010 - SWE - Gothenburg, Lisebergshallen
11. Dec 2010 - SWE - Stockholm, Arenan

Nu har jag införskaffat biljett till deras spelning i Stockholm! Det blir alltså Helloween och Stratovarius för mig den 11 december!! Skoj som tusan!

Detta blir andra gången jag ser de legendariska Power Metal pumporna (förra gången var det den 8 december 2007 på deras Hellish Rock Tour, på samma ställe). Då var det också första gången jag såg Gamma Ray, som då var förband. Årets förband har jag redan sett, men det är lika skoj ändå eftersom det är just Stratovarius. Det verkar som om Helloween är riktigt grymma på att välja ut förband!

Det är alltså två legendariska och stilbildande Power Metal band som står på Arenans scen i december! Så jag råder er alla att gå och kolla! Om inte i Stockholm, så kanske i Göteborg eller Lund?

För att avsluta tänkte jag visa två videos med banden i fråga. Varsågoda!

S.O.S live med Stratovarius! (observera att det inte är dagens gitarrist som är med på videon ;-) )



Power live med Helloween!


That's all for today folks!

ABC: "Förödelse efter hårdrocksfestival"

Hallo!
Jag har inget att skriva just nu egentligen. Men jag hittade detta klipp på SVTs hemsida från lokalnyheterna, ABC, som kan va skoj att se för alla som var på Sonisphere i lördags!



Hehe. Men snälla rara. Vad tror de ska hända när de lånar ut marken till en metal festival? Att gräsmattan ska klara sig utan några som helst skador? När många människor befinner sig på en gräsmatta är det klart som apa att gräsmattan inte klarar sig 100%. Sedan nu när det regnade är det väll klart att det ser ut som en leråker!

Jaja. That's deras problem. Hoppas bara att detta inte är ett hinder för att Sonisphere eventuellt ska få komma tillbaka även nästa år.

Cheers!

AVANTASIA PÅ TURNÈ I VINTER!!!!

Okej. På riktigt. Detta är fan stort!
Tobias Sammet följer nu upp sin "once in a lifetime" Avantasia festivalturné från 2008 med en inomhusturné som kommer att sträcka sig över 4 veckor denna vinter!! Anledningen till att det är en så "kort" tidsperiod är tydligen att han ska kunna få med så många gäster som möjligt! Enligt honom själv ska det också bli spelningarna bli större (produktionsmässigt), bättre och längre än under festivalturnén!

Tobi himself säger följande på sin hemsida:
"There has always been the desire to do it again, but of course there is always a risk. It requires a huge amount of time and energy, there are no figures based on experience, because I don't anybody who has taken an allstar Metal Opera on the road to play indoor venues. The stage production is abnormally expensive and you must not forget the many people who are involved and who come from different parts of the world. It requires a good timing. At some point we sat together and checked if and how we could possibly do it once again and we soon found out, that December 2010 would be the right period to do a real tour. I admit that four weeks are not really a long time frame, but it's better to do a short tour than no tour at all. And if we hadn't taken that chance, it would have never happened because we will come with a lot of musicians and vocalists and it's a nightmare to mind all our individual schedules with our main bands."

"You can't compare a normal band to what we are going to do. If all your favourite singers appear on one stage at the same night to take you on a musical journey, then this isn't just great, it's über-great!"

Det är redan klart att Avantasia kommer att headlina nästa års Wacken Oper Air Festival, men några datum för vinter turnén är ännu inte klara. Så jag säger: PLEASE MR GREAT METAL GENIUS TOBIAS SAMMET!! COME TO SWEDEN!!!!!!!!

Sonisphere 2010 - Festivalen som Gud dränkte!

HAHA. WOW! Det där var en upplevelse som jag sent kommer att glömma!! På grund av 6 bra anledningar, 3 dåliga och 1 som jag inte bryr mig så mycket om!

Som speaker rösten säger i början av Helloweens fantastiska Occasion Avenue (från Keeper... 3): "Hm... Let's see..."

Dagen började med att jag åkte hemifrån vid 11 snåret. Då var det uppehåll och jag kände mig faktiskt ganska hoppfull om att det där regnet som alla har snackat om, det skulle blåsa bort! Jag tog buss 509 till Bergshamra och sedan röda linjen till Universitetet (de av er som har omfattande kunskaper om SLs linjenät kan nu räkna ut ungefär var i Sverige som Mr.MASA bor :-P ). Där, och på väg till festivalområdet, såg jag fler "riktiga" hårdrockare än jag tror att jag någonsin sett på ett och samma ställe tidigare. Det var coolt! Hur som helst. Jag kom fram till den stora kön (som dock inte hade blivit så gigantisk som METAL! bloggens skribent upplevde den än) runt kvart i tolv. Den gick långsamt framåt och när jag tillslut kom in så var klockan lite över tolv. Alltså missade jag början av Warrior Soul. Notera att regnet ännu inte hade anlänt! Warrior Soul öppnade dagen på den stora Apollo Stage och de var helt okej. Sångaren lät dock inte alls lika Axl Roseig, som jag hört att han gjort en gång i tiden, utan mer som en skrikigare version av Tom Araya (mer om honom senare). Och med låtar som Fuck the Piggs och Let's get High, Let's get Wasted så kommer detta nog inte att bli ett nytt favoritband.

Sedan, lagom till att Imperial State Electric klev på Saturn Stage, började det regna. Men inte så mycket att det störde det minsta. Imperial State Electric var dock GRYMMA! Det var riktigt bra och jag måste nog införskaffa deras skiva. De hade bra låtar, gjorde en bra spelning och det hela slutade med att Nicke Andersson tog plats vid ett trumset, bredvid det ordinarie trumsetet, och körde en trumduell med trummisen!
Imperial State Electric

När de hade avslutat sin spelning bar det av till Apollo Stage igen där Anthrax snart började spela. Och JÄVLAR I HELVETE!!! Jag visste att detta band var bra, framför allt på grund av deras fantastiske sångare Joey Belladonna, men att de skulle vara så här bra hade jag ingen aning om! Jag blev tagen med storm! Visserligen inte det bästa jag sätt, men de överraskade så mycket att det var fantastiskt! Och när de mitt i min nya trashfavoritlåt Indians började köra Sabbaths Heaven and Hell, som en tribute till Ronnie James Dio, uppgick de till mitt absoluta favoritband inom Trash genren!
Anthrax

Metal-extasen fortsatte sedan när HammerFall drog igång strax efter på Saturn Stage. HammerFall är ALLTID bra! Och så var även fallet denna gång. Detta var 6e gången jag såg bandet live och trots att de nästan uteslutande bara körde sina "hits", de hade ju bara 45 minuter på sig, så har jag fortfarande inte tröttnat på dem. Jag kommer nog aldrig tröttna på detta band. En rolig sak som inträffade under konserten var att alla, på herr Cans kommando, pekade finger mot Gud i himmelen för att han skickade så mycket regn på oss.


Sedan bestämde jag mig för att äta lite, samt inhandla en Sonisphere tröja. Detta gjorde att jag missade stora delar av Slayers konsert på Apollo Stage. Men det jag såg var faktiskt över mina förväntningar! Vilket betyder att det var bra, inte mer. Det var roligt att ha sätt dem dock eftersom jag tror att de inte kommer att hålla ihop så jääätte länge till...
Slayer

Sedan bar de av till Saturn Stage igen för Iggy & The Stooges. De gjorde en bra show! Eller ja... Iggy Pop gjorde en bra show! The Stooges stod mest i bakgrunden. En sak som slog mig var hur likt Iggy Pops sätt att röra sig var Kramers (ni vet, grannen i den fantastiska tv-serien Sienfeld). Han hade precis samma sätt att prata och röra sig på! Nästan läskigt :-P Iggy Pop bjöd också upp ett antal människor (varav några såg läskigt mycket ut som att de skulle vänta hela dagen vid Saturn Stage för att se Mötley Crüe) på scen för att dansa med honom.
Iggy & The Stooges

Sedan, under andra halvan av Iggy & The Stooges slog regnet till med full kraft. Jag tänkte att; "det här går väll över" så jag stod kvar och såg nästan hela spelningen. Då kände jag hur det började rinna på ryggen, och himlen såg inte alls ljusare ut. Så då tog jag mitt beslut att gå hem och missa de tre kvarvarande banden. Detta var helt klart rätt sak att göra (det tyckte även tydligen rund 10.000 pers till) eftersom jag började bli riktigt blöt och kall, och när jag väl kom hem var jag dyblöt ända in på kalsongerna! Men det kändes ändå surt att missa Iron Maiden och Alice Cooper. Riktigt surt faktiskt. Men, men... Iron Maiden har jag ju sett en gång (och som jag ser det MÅSTE de komma till Sverige ganska snart igen med en riktigt The Final Fronteir World Tour, eftersom de bara hade El Dorado från nya plattan med denna gång) och Alice Cooper verkar ju vara i Sverige hela tiden, så honom får jag nog med säkerhet chansen att se nån gång. Och vad Mötley Crüe anbelangar så bryr jag mig inte så mycket om att ha missat dem, om jag ska vara ärlig.

Årets Sonisphere var alltså riktigt grym! Den hade kunnat vara ännu grymmare, om jag hade fått se Alice och Maiden. Men man ska inte klaga! Jag har ändå sett 6 bra band! Nu får vi bara hoppas att Sonisphere Festivalen kommer tillbaka till Stora Skuggan även nästa år. För konceptet och genomförandet av det hela tyckte jag var riktigt bra!


Sonisphere 2010 - Imorgon!

Imorgon jävlar så smäller det! Stockholm får besök av fler storstjärnor än på mycket länge, och jag ska dit! Stora skuggan och Sonisphere festival är det som gäller!

Detta är andra året som Sonisphere arrangeras i Sverige, men första året som festivalen huserar i Stockholm. Förra året höll de till i Hultsfred på den nu mera nedlagda Hultsfreds Festivalens scener. Då var Metallica huvudakt och det spelade även 11 andra band som Machine Head, The Cult, The Hives och Anthrax.

I år är det följande band som spelar:

Warrior Soul
Från samma stad som Guns N' Roses. Från samma tidsepok som "riktiga" Guns N' Roses. Spelandes samma sorts musik som Guns N' Roses. Med en frontman som värkar tro att han är Axl Rose... just det, från Guns N' Roses. Men som aldrig ens kommit i närheten av att bli lika stora som Guns N' Roses. De öppnar i alla fall dagen på Apollo Stage.

Imperial State Electic
Nicke Andersson från The Hellecopters nya band. Spelandes låtar från debutplattan blandat med lite covers. Fortsätter dagen på Saturn stage.

Anthrax
Det minsta bandet av trashens stora fyra, men med den bästa sångaren! Joey Belladonna är en GRYM vokalist! Fortsätter dagen på Apollo Stage med låtar som I Am The Law, Indians och Caught in a Mosh.

HammerFall
Sveriges andra bidrag. De av er som följer min blogg lite för besatt vet att detta är ett av mina absoluta favoritband! Grym Heavy Metal från Göteborg. De fortsätter dagen på Saturn stage med låtar som Punish And Enslave, The Dragon Lies Bleeding och, såklart, Hearts on Fire!

Slayer
Det näst minsta/tredje största bandet av trashens stora fyra. De fortsätter dagen på Apollo Stage med låtar som Angel of Death, World Painted Blood och Raining Blood.

Iggy and The Stooges
Iggy Pop med sitt återförenade band The Stooges. De fortsätter dagen på Saturn Stage och kommer att spela låtar som Raw Power, Search And Destroy samt Shake Appeal.

Alice Cooper
Den näst sista att gå på Apollo Stage. Skräck farfar tar med sig hela Theatre of Death turnén och det innebär låtar som School’s Out, No More Mr. Nice Guy och Poison.

Mötley Crüe
LA glam stjärnorna avslutar kvällen på Saturn Stage med låtar som Dr. Feelgood, Shout At The Devil och Girls, Girls, Girls.

Iron Maiden
Kvällens huvudattraktion som avslutar hela spektaklet på Apollo Stage. På setlisten hittar man främst låtar från de tre senaste 2000-tals släppen (Brave New World, Dance of Death och A Matter of Life and Death) men även en låt från den kommande plattan, El Dorado, samt klassiker som Fear of the Dark, The Number of the Beast och Iron Maiden.

HELL YEAH!!! Låter riktigt bra det här!! Ska du dit? Grattis till dig! Leta efter en snubbe som ser helt otroligt cool ut (troligtvis med HF tröja och en luva över huvudet, det ska ju REGNA!!!) så kan vi ta ett snack! Ska du inte dit? I pitty the fool :-P ;-)

Cheers!


WARSAW RISE!!!

Ska inte skriva så mycket, ska nämligen iväg och jobba snart. Men jag måste ändå skriva lite om det som nu har skett. Sabaton har nämligen haft premiär på sin video till låten Uprising, som enligt egen utsago ska vara en av de dyraste i metalhistorien!

Det finns egentligen inte så mycket att säga om den. Förutom att det är en grymt bra video! Det enda som jag skulle kunna klaga på är att bandet är med aldeles för lite. Mer bilder på bandet och detta hade varit en ännu mer fantastisk video.



På tal om Sabaton och videos så kan jag också tala om att videoklippet de spelade in förra veckan var till låten Screaming Eagles! Eftersom det är en av mina favoritlåtar från den nya plattan blev jag glad över att höra det!

Sen kan jag också nämna att the mighty HammerFall nu har börjat skriva låtar för en kommande platta som är planerad till i Maj nästa år! HELL YEAH!!

Och på tal om HammerFall så är det fan inte alls länge till Sonisphere nu!!!! På lördag smäller det!! Ett längre inlägg om detta utlovas inom en snar framtid.

Cheers!

RSS 2.0