De 10 Bästa Hårdrocksballaderna; Plats 1
Nu är det dags att knyta igen den här säcken. Idag går min andra stora top 10 lista här på bloggen mot sitt slut. Hittills har jag presenterat mina 10 favoriter bland hårdrocksmusikvideos samt 9 stycken fantastiska hårdrocksballader. Idag ska jag presentera min absoluta favorit bland hårdrocksballader!
När jag för länge sedan (det känns i alla fall som en evighet nu) satte ihop den här listan var min vision (visst låter det pretentiöst :-P) att visa att hårdrock inte enbart behöver vara hårt (något som jag dock tror att ni som läser min blogg redan vet gott och väl) samt visa att det finns andra, mer okända, fantastiska ballader än Nothing Else Matters och November Rain. Detta tycker jag att jag har lyckats med. Den enda låt hittills på min lista som kan klassas som en "klassiker" finns på plats 7, Scorpions - Wind of Change. Detta har varit den enda låt som allmänt klassas som en klassisk ballad av ett klassiskt band (även fast jag har haft andra klassiska band med på listan).
Fram tills nu.
Dagens låt är nämligen en väldigt känd ballad. Något som ju frångår min tanke lite. Men vad ska man göra när den är så fantastisk? Bandet som gjort låten bildades 1970 och släppte mellan 1973 och 1995 hela 15 studioalbum, varav det sista släpptes efter sångarens tragiska död. Låten kommer från deras klassiska skiva A Kind Of Magic (1986) och är skriven av Brian May. Nu har väll de flesta av er redan listat ut det.
Att på plats 1 finner vi; Queen - Who Wants To Live Forever
En fantastisk låt av ett fantastiskt band. Både Freddie Mercury och Brian May sjunger här helt fantastiskt och med en känsla som är svår att överträffa. Texten är också helt fantastisk. Ta bara en textrad som "Who dares to love forever? When love must die". Musikaliskt är låten också grym. Den börjar som en finstämd orgelballad men utvecklas hela tiden för att mot slutet gå upp och bli ett storslaget musikalnummer med orkester och kör. Detta gör att det alltid händer något och att det aldrig blir tråkigt, dock utan att förlora den intima känsla som låten har. Tillsist måste jag bara nämna att Brian Mays gitarrsolo är helt fantastiskt!
Sådärja. Då var listan avslutat. Den slutgiltiga listan ser ut som följer:
1: Queen - Who Wants To Live Forever
2: Judas Priest - Before the Dawn
3: HammerFall - The Fallen One
4: Black Sabbath - Changes
5: Sonata Arctica - Replica
6: Helloween - Forever and One (Neverland)
7: Scorpions - Wind of Change
8: Edguy - Save Me
9: Stratovarius - Neon Light Child
10: Accept - Winter Dreams
Nu tar listorna en paus! Dels för att det är sommar och dels för att jag ännu inte kommit på vad nästa sak jag ska göra lista om är för något.
Tillsist kan jag också bara nämna att jag nu börjar få grepp om Blind Guardian!! Men mer om det senare.
Cheers!
What is Blind Guardian??!!!??!
JA. Jag vet att det är ett tyskt Power Metal band. Så mycket vet jag. Jag vet också att sångaren heter Hansi Kürsch (och har gästar på låten Out of Control på Vain Glory Opera plattan av Edguy). Men that's about it.
Saningen är den att jag totalt har förbisett detta band och avfärdat dem som "standard Power Metal utan originalitet och ointressant att lyssna på". Men var det oförtjänt? Har jag haft fel hela tiden? Har jag gått miste om fantastisk musik?
Jag börjar nämligen tro att så är fallet. Jag surfade nämligen runt alldeles nyss och hamnade på Grimgoths blogg. Där jag hittade det här inlägget. Han skriver om Blind Guardian kommande platta, med namnet At the Edge of Time. Jag tyckte att det lät lite intressant. Därför valde jag att klicka på YouTube klippet innehållandes samples från den kommande plattan. Och jag blev sanslöst förvånad. Det var riktigt bra!!!
Frågan är nu alltså om jag totalt missbedömt Blind Guardian. Jag måste ta reda på detta. Jag måste gå igenom historik, medlemmar, diskografi, lyssna på lite "klassiska" låtar samt kolla på lite live-klipp. Jag återkommer alltså med en åsikt om bandet.
Tills dess! Här kommer de samples jag hörde!
Låtarna som spelas (var av varje låt får 30 sekunder) är:
1. Sacred Worlds
2. Tanelorn
3. Road of No Release
4. Ride Into Obsession
5. Curse My Name
6. Valkyries
7. Control the Divine
8. War of the Thrones
9. A Voice in the Dark
10. Wheel of Time
Textrader... Masters Of The World
Mr.MASA önskar er alla en trevlig sådan!
Men mitt i all Björnen sover och Små grodorna så tror jag ändå att det behövs i alla fall lite motvikt. Därför har jag valt en av de mest "metal" texterna som finns!! Eller... ja... den är ganska metal i alla fall :-P
Hur som helst har den ett fantastiskt bra budskap; METAL WILL NEVER DIE!!
Texten är skriven av Joakim Brodén och finns med på Sabaton plattan Metalizer från 2007 (men som ni kanske vet var inspelad redan 2002) och heter Masters Of The World
We're a small crowd left to rotten, there's not many hard souls left
As the pop is growing stronger, will metal fade away?
Will we be broken, will we go down?
No! We'll never fall we're the masters of the world
Get up let's break those chains now and party all night long
No! We'll never fall we're the masters of the world
Get up let's break those chains now and party all night long
As I'm tweaking with my radio, there's disco everywhere
When I turn on my big TV, is hip hop what I want to see?
Have we been broken, did we go down?
No! We'll never fall we're the masters of the world
Get up let's break those chains now and party all night long
No! We'll never fall we're the masters of the world
Get up let's break those chains now and party all night long
Så. Have a nice midsommar all my little Masters of the World!!!!
De 10 Bästa Hårdrocksballaderna; Plats 2
Vi har nu kommit fram till silverplatsen på denna lista över de 10 bästa hårdrocksballaderna ever! Och där hittar vi ett av de mest klassiska banden som finns. Bandet har funnits sedan 1969 och de släppte sin första platta, Rocka Rolla, 1974. Sedan dess har det blivit 15 (om jag har räknat rätt) studioalbum totalt, varav deras mest kända (ni vet det med rakbladet) i år firar 30 år. Bandet har dock aldrig blivit riktigt kända som ett balladband. Detta kan i och för sig ha att göra med att de inte har gjort så fasligt många ballader, men de ballader som de faktiskt klämt ur sig är riktigt bra. Däribland dagens låt.
Dagens låt kommer från plattan Hell Bent For Leather (1979).
Dagens låt är, på plats 2: Judas Priest med Before the Dawn
En fantastisk ballad om ni frågar mig! Rob Halford gör här en av sina mest känslosamma vokala insatser någonsin och texten han sjunger är så fin att den skull få självaste Lemmy att fälla någon tår. Musiken är också välspelad och gitarrsolot passar in perfekt. Om man nu skulle försöka hitta någon anledning till att denna låt inte blev nummer 1 (förutom det att det finns en låt som är snäppet bättre) så skulle det vara att låten är lite enformig, det händer inte så mycket. Men detta behöver dock inte vara en nackdel i detta fall, egentligen. Det gör snarare att låten känns lite mera intim, enligt mig.
Nu saknas bara en låt på listan, som just nu ser ut såhär:
2: Judas Priest - Before the Dawn
3: HammerFall - The Fallen One
4: Black Sabbath - Changes
5: Sonata Arctica - Replica
6: Helloween - Forever and One (Neverland)
7: Scorpions - Wind of Change
8: Edguy - Save Me
9: Stratovarius - Neon Light Child
10: Accept - Winter Dreams
Nu är det bara guldet som är kvar att delas ut. Vilken låt som får det tänker jag inte avslöja än. Men jag kan ändå säga att jag frångår min ursprungsplan med listan, i alla fall liiiiiiiite :-P
Cheers!
BACK IN SWEDEN!!
Nu är jag tillbaka i Sverige!
Alltså kan jag avslöja var jag varit någonstans. Jag har tillbringat en vecka i solen på Rhodos. Det har varit varmt som apa med fantastiskt bra väder! En bra vecka helt enkelt.
MEN. En sak har jag lärt mig. Det är INTE intelligent att gå på konsert kvällen innan man ska upp klockan 4 på morgonen! Jag kanske sov lite... men inte särskilt mycket, vilket gjorde att jag var grymt trött de två första dagarna. But what can you do?
Vad kan jag säga om KISS på Stockholm Stadion då? Jo. Att jag tyckte faktiskt att det var ganska bra! Musikaliskt sätt kanske inte KISS var några höjdare (Paul Stanley och Gene Simmons kan knappt sjunga längre...) men showmässigt var det helt fantastiskt! Det var bomber, fyrverkerier, videoskärmar, linbanor, eld, flygande trumpodier, blodspottande och smink. Allt det som man förväntar sig av en storskalig arenaförställning á la KISS.
Låtlistan var också bra. De spelade klassiker som I Was Made For Loving You, Detroit Rock City, Black Diamond, Love It Loud och Shout It Out Load. De spelade tre låtar från senaste plattan Sonic Boom: Modern Day Delilah, Say Yeah och I'm An Animal. Samt att de spelade mer ovanliga låtar som Crazy Crazy Nights och min nya favoritlåt med bandet, Beth (sjungen FANTASTISKT av Eric Singer!!).
Och förbanden då? Jo både Mustasch och Europe var bra! Jag tyckte dock att Mustasch var snäppet bättre (något som mycket väl kan ha att göra med att jag störde mig på Joey Tempest scenstil. Måste han röra sig så???). Mustasch bjöd på låtar som Mine och Dubel Nature och Europe på Rock The Night och The Final Coutdown.
Tillsist lite bilder från evenemanget!
För att nu avsluta min storslagna come-back på bloggen så ska jag även visa två videoklipp!
Det första är med bandet på bilderna och min nya favoritlåt med dem; Beth (här dock i orginalversionen, med sång av Peter Criss)
Tillsist har jag också fått veta att Kenny Leckremo slutar som sångare i H.E.A.T!!! Den officiella förklaringen till detta är att hans hälsa försämrats på grund av vokala problem (tror jag det var...) och att han vill flytta till england och att detta inte passar in i bandets mål. Detta är mycket synd! H.E.A.T är/var ett bra band där Kenny Leckremo var en stor del. De söker nu en ny sångare men frågan är om de kan återhämta sig från detta... och jag som tyckte att de hade en ljus framtid framför sig...
Därför avslutar jag med en video med Kenny! Insé ditt misstag och kom tillbaka!
Jädrar vilket lååååångt inlägg det blev :-O
Jaja... BYE!
KISS my hairy MUSTASCH, I'm flying to another part of EUROPE!
Hehe... JA, jag ÄR nöjd med rubriken!
Nu händer det mycket i Mr.MASAs liv! Ikväll är det KISS (med förbanden Mustasch och Europe) på Stockholm Stadion! Och imorgon (klockan alldeles för tidigt om du frågar mig, i alla fall med tanke på att jag ska på KISS ikväll) bär det av till Arlanda och sedan vidare utomlands! Var ska jag då åka? Det tänker jag inte avslöja! HAHA!! Möjligtvis kan jag nämna det när jag kommer hem, men just nu låter jag det vara ett mysterium. Allt jag kan säga är att det är någonstans i Europa samt att jag kommer vara borta en hel vecka.
Detta medför dock konsekvensen att jag inte kommer att blogga ett skit på en hel vecka. Visst. Jag förstår om ni får abstinensbesvär! Men då finns ju alltid möjligheten att läsa gamla inlägg! Alla inlägg från dessa två år finns ju arkiverade, så det är bara att börja läsa!
Så. BYE BYE MY HARD ROCKING AMIGOS!!
I'll be back...
Rockklassiker Live med HammerFall! - Part 3
HELL YEAH!!! Det var riktigt grymt bra!!! HammerFall totalt ägde scenen och orsakade förhoppningsvis stora störningar på Grand Hotel, rakt över vattnet!! Och vilket låtval de gjorde! Jag har sett HammerFall live 4 gånger (innan igår, nu är det FEM!!!!) och jag tror aldrig att jag hört The Dragon Lies Bleeding och Stronger Than All live!! Detta uppblandat med klassiker som Blood Bound, Renegade, Heeding The Call, Hearts On Fire och, faktiskt, Rebel Inside (som jag bara tror att jag hört en gång live)!! Riktigt bra!! Jag saknade dock Natrual High och Legacy Of Kings... men kan kan väll inte få allt :-P
Riktigt bra som sagt!! Det enda lite tråkiga var att, eftersom de spelade på Love 2010 scenen, så stod sed Love 2010 med stora bokstäver bakom och det fanns ingen backdrop... men vad gör det i sammanhanget??
Jag tog lite bilder också! Så här kommer de!
Och som om det inte vore nog med detta så filmades hela konserten och streamades live på TV4 play!! Och självklart ligger den kvar där!! Så... jag lägger upp den här med!! Tråkigt nog är halva inledande Punish and Enslave borta. Men annars ska den vara komplett! (och för de av er som vet vem jag är så kan jag avslöja att jag syns i publikhavet under The Dragon Lies Bleeding, och säkerligen fler gånger :-P)
Om det av nån anledning inte skulle funka att titta (det är ibland strul med TV4 Plays Bädda in funktion har jag märkt) så kan ni även titta här: http://www.tv4play.se/nyheter/nyhetskanalen?videoId=1.1674181
Cheers!!!
Rockklassiker Live med HammerFall! - Part 2
Det är Rockklassiker (en bra radiokanal... om än med liiiiite mycket reklam ibland) som arrangerar det hela (i alla fall i teorin, för hela grejen tillhör ju "Love 2010" firandet... jaja...) och HF kommer att gå upp på scenen klockan 21,00!
Självklart är det gratis, så be there om du har det minsta intresse för hårdrock! :-)
Jag ska försöka få med mig en kamera, så med lite tur kommer det lite bilder här på bloggen imorgon!
Nu; HEEDING THE CALL!!
Ny Iron Maiden låt släppt! EL DORADO!
Allas favoritbritter har nu släppt en låt från deras kommande album, The Final Frontier, för gratis nedladdning på deras hemsida! Låten heter El Dorado och går som följer:
De har även släppt låttitlar för plattan samt omslag. De låtar som kommer att vara med heter:
1. Satellite 15....The Final Frontier |
8:40 |
| 2. El Dorado | 6:49 |
| 3. Mother Of Mercy | 5:20 |
| 4. Coming Home | 5:52 |
| 5. The Alchemist | 4:29 |
| 6. Isle Of Avalon | 9:06 |
| 7. Starblind | 7:48 |
| 8. The Talisman | 9:03 |
| 9. The Man Who Would Be King | 8:28 |
| 10. When The Wild Wind Blows | 10:59 |
Det som slår mig mest med detta är hur långa låtarna är! Av 10 låtar är 6 runt 10-minuters sträcket och är vad jag skulle kalla långa. Spännande!
Omslaget ser ut såhär:
That's all for today! Bye!
Unisonic! Kiske Strikes Again!
Nu har det hänt! Michael Kiske har gjort live debut!! Han har alltså ställt sig på scenen för första gången sedan 1993 (tror jag...)!!!
Men innan vi går in på hurrar rop och allt sådant så tänkte jag att jag skulle ge en snabb inblick i vem herr Kiske är, för dem av er som inte har 100 % koll på detta (vilket väll egentligen inte är så konstigt eftersom snubben varit borta i så pass många år).
Michael Kiske är mest känd för det första (...och största?) han gjorde i sin professionella karriär som sångare. Nämligen de klassiska Helloween plattorna Keeper Of The Seven Keys 1 & 2. Han gick med i bandet strax innan ettan och tillsammans med den mest klassiska sättningen av bandet (med Kai Hansen, Michael Weikath, Markus Grosskopf och Ingo Schwichtenberg) skapade han ett sound som skulle komma att representera själva stöttestenen för modern Power Metal.
Efter de inte fullt lika populära uppföljarna (utan Kai Hansen som gitarrist, bör nämnas), Pink Bubbles Go Ape och Chameleon, så fick Michael Kiske och Ingo Schwichtenberg (R.I.P) sparken från Helloween och sedan dess har Kiske ägnat tiden åt att spela in mindre uppmärksammade soloplattor (innehållandes någon form av pop/rock), gästspel i olika sammanhang samt AOR projektet Place Vendome.
Han har dock aldrig spelat live sedan han lämnade Helloween.
Förrän NU!!
I förrgår gick han återigen upp på scenen! Nu med hans nya band Unisonic (som även kommer till Sweden Rock, för de av er som ska dit)!
Låtarna som spelades var:
- Cross The Line (Place Vendôme)
- I'll Be Gone - extended ending (Place Vendôme)
- I'll Be Waiting (Place Vendôme)
- Set Me Free (Place Vendôme)
- My Guardian Angel (Place Vendôme)
- Too Late (Place Vendôme)
- 6/8 (Souls Alive) (NY LÅT!! Troligtvis från den kommande Unisonic plattan!)
- Completly Breathless (Place Vendôme)
- Sign Of The Times (Place Vendôme)
- Streets of Fire (Place Vendôme)
- The Setting Sun (Place Vendôme)
- Follow Me (Place Vendôme)
- Kids Of The Century (Helloween)
- A Little Time (Helloween)
- 6/8 (Souls Alive) (igen)
- Cross the line (igen)
Såhär såg det ut när Unisonic spelade Helloween klassikern A Little Time (med en bit av Priest klassikern Victim of Changes i mitten)!
Är det inte fantastiskt!! Vågar man hoppas på Unisonic till Sonisphere tro? Jag skulle bli ganska förvånad om så var fallet. Men tydligen så ska de ut på en turné i vinter! Och då måste de väll ta sig till Sverige?
It's the Beginning of the End and the End of the Beginning!
Vad ska han göra sen? Han har ingen aning! Men det struntar han i nu.
Och vad passar inte bättre än lite klassisk rock från 2007? Jag ger er Status Quo med The Beginning Of The End från deras senaste platta In Search of The Lost Chord!
De 10 Bästa Hårdrocksballaderna; Plats 3
But no more!! The weirdness stops hear!! NOW WE FIGHT! NOW I'LL GIVE YOU THE NEXT SONG ON THIS LIST!!!
- Mr.MASA (1/6 - 2010)
Ja... ibland måste man få sväva ut i Hollywood storhet. Eller?
Hur som helst. Nu är det dags att presentera den låt som har tagit sig till bronsplaceringen på min lista.
Bandet som gjort dagens låt (som föresten är den enda låt från Sverige på listan) har varit mitt absoluta favoritband länge. För de av er som har följt min blogg är det nog ganska uppenbart vilket Svenskt band som jag pratar om redan nu. Men för er andra kan jag berätta att bandet är ett av Sveriges största musikexporter. De har spelat in totalt 7 studioalbum, 1 live album, 1 cover album, 1 best of platta samt 4 DVDer. De är också ganska kända för att göra bra ballader. Allt sedan deras första platta (där titelspåret ju faktiskt är en ballad) har de haft minst en ballad på varje album, undantaget deras sjätte platta Threshold (om man inte räknar Rebel Inside eller Dark Wings, Dark Words som ballader det vill säga). Den låt som jag har valt ut till min lista är dock inte en av deras mest kända ballader, konstigt nog. Den är skriven (som så många andra låtar från denna tid av bandets historia) av Oscar Dronjak, Joacim Cans och Jesper Strömblad och kommer från bandets andra platta Legacy of Kings (1998). Jag pratar såklart om:
På plats 3: HammerFall med The Fallen One
En fantastik fin låt med en fantastisk text. Joacim Cans var vid den här tiden av HammerFalls karriär inte ens i närheten av den sångare han är idag. Men ballader har han alltid gjort bra. Och detta är ett fantastiskt exempel på det. Cans sjunger här med en sådan känsla att man tror på att han menar vart enda ord. Hans mjuka och själfulla röst bidrar också till helhetskänslan. Även pianospelandet (spelat av Fredrik Nordstöm, producent och numer även gitarrist i Dream Evil, tror jag) är fantastiskt och när sedan alla andra instrument kommer in efter andra refrängen tas det hela till en ny nivå. Detta skapar nämligen ett avbrott som jag tycker höjer hela låten. Det enda negativa jag har att säga om den här låten är egentligen att Joacim Cans röst inte riktigt håller när de övriga instrumenten drar igång. Han försvinner liksom lite. Detta kan ju såklart ha att göra med produktionen, men det drar ändå ner helhetsintrycket ett snäpp. Vilket gör att låten "bara" blir trea.
Okej. 8 songs down så ser listan ut såhär:
3: HammerFall - The Fallen One
4: Black Sabbath - Changes
5: Sonata Arctica - Replica
6: Helloween - Forever and One (Neverland)
7: Scorpions - Wind of Change
8: Edguy - Save Me
9: Stratovarius - Neon Light Child
10: Accept - Winter Dreams
Sådärja! Nu börjar det bli spännande! Nästa gång blir det en något oväntad låt (tror jag...)! Cheers!
