De 10 Bästa Hårdrocksballaderna; Plats 3

This has gone on to far! Far too long my readers has been begging for mercy! Far too long they have asked for closure! Far too long they have wanted too move on with their lives! But what have I given them? Five texts about something completely different! I have deserted what I once fought for!
But no more!! The weirdness stops hear!! NOW WE FIGHT! NOW I'LL GIVE YOU THE NEXT SONG ON THIS LIST!!!
- Mr.MASA (1/6 - 2010)

Ja... ibland måste man få sväva ut i Hollywood storhet. Eller?
Hur som helst. Nu är det dags att presentera den låt som har tagit sig till bronsplaceringen på min lista.

Bandet som gjort dagens låt (som föresten är den enda låt från Sverige på listan) har varit mitt absoluta favoritband länge. För de av er som har följt min blogg är det nog ganska uppenbart vilket Svenskt band som jag pratar om redan nu. Men för er andra kan jag berätta att bandet är ett av Sveriges största musikexporter. De har spelat in totalt 7 studioalbum, 1 live album, 1 cover album, 1 best of platta samt 4 DVDer. De är också ganska kända för att göra bra ballader. Allt sedan deras första platta (där titelspåret ju faktiskt är en ballad) har de haft minst en ballad på varje album, undantaget deras sjätte platta Threshold (om man inte räknar Rebel Inside eller Dark Wings, Dark Words som ballader det vill säga). Den låt som jag har valt ut till min lista är dock inte en av deras mest kända ballader, konstigt nog. Den är skriven (som så många andra låtar från denna tid av bandets historia) av Oscar Dronjak, Joacim Cans och Jesper Strömblad och kommer från bandets andra platta Legacy of Kings (1998). Jag pratar såklart om:
På plats 3: HammerFall med The Fallen One



En fantastik fin låt med en fantastisk text. Joacim Cans var vid den här tiden av HammerFalls karriär inte ens i närheten av den sångare han är idag. Men ballader har han alltid gjort bra. Och detta är ett fantastiskt exempel på det. Cans sjunger här med en sådan känsla att man tror på att han menar vart enda ord. Hans mjuka och själfulla röst bidrar också till helhetskänslan. Även pianospelandet (spelat av Fredrik Nordstöm, producent och numer även gitarrist i Dream Evil, tror jag) är fantastiskt och när sedan alla andra instrument kommer in efter andra refrängen tas det hela till en ny nivå. Detta skapar nämligen ett avbrott som jag tycker höjer hela låten. Det enda negativa jag har att säga om den här låten är egentligen att Joacim Cans röst inte riktigt håller när de övriga instrumenten drar igång. Han försvinner liksom lite. Detta kan ju såklart ha att göra med produktionen, men det drar ändå ner helhetsintrycket ett snäpp. Vilket gör att låten "bara" blir trea.

Okej. 8 songs down så ser listan ut såhär:

3: HammerFall - The Fallen One
4: Black Sabbath - Changes
5: Sonata Arctica - Replica
6: Helloween - Forever and One (Neverland)
7: Scorpions - Wind of Change
8: Edguy - Save Me
9: Stratovarius - Neon Light Child
10: Accept - Winter Dreams

Sådärja! Nu börjar det bli spännande! Nästa gång blir det en något oväntad låt (tror jag...)! Cheers!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0