Det tog ett tag, men nu har jag äntligen bestämt mig (efter en vecka i hörlurarna från skolan) vad jag tycker om Edguys nya album! Och ved tycker jag då? Jo, för att sammanfatta saken ganska kort; riktigt jädra bra!

Skivan inleds med videolåten Ministry of Saints. Det är riktigt bra. Denna låten kan faktiskt vara bland det bästa som bandet gjort, NÅGONSIN! Det börjar med ett tungt instrumentalt parti och fortsätter sedan i medeltempo genom starka verser och en gudomlig refräng!

Sex Fire Religion däremot är inte alls, i mina öron, något av det bästa bandet gjort. Enligt mig är den ganska tam och den medryckande refrängen räcker inte till för att få den till mästerverk status.

Sen kommer beviset på att Edguy inte helt har lämnat sina Power Metal rötter! The Pride of Creation kunde i mina öron lika gärna höra hemma på till exempel Mandrake. Ren tysk glad Power Metal, så som i alla fall jag vill ha den!

Nine Lives och Wake up dreaming black fortsätter lite i samma stil som The Pride of Creation, dock lite mörkare och tyngre.

Sedan kommer den första överraskningen på plattan. Dragonfly låter faktiskt lite åt Whitesnake hållet till. Det låter Amerikanskt, på gott och ont. Visst, det är en bra låt. Men jag hoppas inte att det är i den riktningen som bandet kommer att fortsätta.

Torn without a Rose är skivans ballad. Den är riktigt bra! Inte i klass med Scarlet Rose och Save Me, men nära inpå!

I 9-2-9 känner man igen gamla Edguy igen! Pampig Power Metal som är lätt att tralla med i! Och samma sak gäller för efterföljande Speedhoven. Speedhoven är nästan min favorit på plattan faktiskt!

Sen kommer skivans andra överraskning. Dead or Rock låter faktiskt lite AC/DC. Tungt riff och tung sång av herr Sammet.

Den humoristiska Aren't you a little Pervet too?! (som gästas av The Killers) avslutar skivan. Tysk humor, påminner lite om Life and times of a Bonus Track.

Edguy - Tinnitus Sanctus: Betyg 8/10
Bästa låt: Ministry of Saints